EU: Sverige kan vara en pådrivande kraft

Senhösten 2022. Statsministern kliver upp i talarstolen och håller ett linjetal om EU:s framtid, vilka unionens prioriteringar måste vara och varför Sverige kan och bör vara en pådrivande kraft i EU. Tyvärr bara en tankelek eftersom  svenska politiker inte har någon större tradition av att lyfta fram EU och Europapolitiken. Men tänk om vi hade. Vad borde då ett sådant tal innehålla?

De senaste månaderna har med all oönskvärd tydlighet visat att vår del av världen inte är förskonad från krigets fasor. Men kriget har också visat vikten av ett starkt EU, att EU är mer än en gemensam marknad och en kader av tjänstemän och lagstiftare.

Efter två års pandemi och med en militär invasion på vår kontinent, måste EU välja rätt väg. Vi behöver ett motståndskraftigt Europa som står emot externa chocker – vare sig det handlar om förödande krig eller pandemier. Men svaret är inte att skydda oss från omvärlden med egna värdekedjor, egna data och egna teknologier. EU:s styrka är såväl den inre marknaden som öppenheten och starka allierade världen över. I vägskälet mellan ett mer slutet Europa och ett fortsatt öppet, bör alltid det senare väljas.

När Sverige tar över ordförandeskapet i EU i januari nästa år har vi en unik möjlighet. Vi kan presentera en tydlig vision om hur ett grönt, digitalt och konkurrenskraftigt Europa kan stärka  tillväxten och öka säkerheten.

Ny svensk politik innehåller tre komponenter

En ny svensk politik för EU skulle kunna innehålla tre komponenter.

1) Först och främst öppenhet mot omvärlden. EU måste utveckla den inre marknaden och stärka handelsrelationer – inte minst över Atlanten och med likasinnade världen över.

2) Därefter följer det konkurrenskraftiga Europa. Fler och växande företag är grunden för Europas styrka och oberoende. För vår verkliga strategiska autonomi.

3) Till sist behöver fokus läggas på det stora behovet av grön och digital omställning i samhället. Vi måste tillvarata företagens engagemang och kapacitet att driva utvecklingen av teknik och lösningar för ökad hållbarhet.

Tänk vilken kraft om den svenska visionen för EU var tydlig. Och Sverige skulle inte stå ensam. Tvärtom finns det just nu en stor efterfrågan i Europa – efter Brexit – på en grön och digital konkurrenskraftsagenda. Låt det svenska ordförandeskapet bli mer än en förvaltning av redan pågående processer. Sverige har under första halvåret 2023 möjlighet att ta viktiga steg mot ett starkare och mer konkurrenskraftigt EU. Där EU:s mervärde är som störst.

Läs artikeln på di.se