Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET30 maj 2017

Så ska fler svenska företag bli stora

Svenska företag har svårt att växa sig stora och nå internationell framgång. Tabbar inom den ekonomiska politiken ställer till det. En fungerande bostadsmarknad, en vårdsektor och skola som håller måttet men framför allt lägre marginalskatter är nödvändiga reformer, enligt en ny rapport.

Rapportförfattaren Anders Bornefalk.

Svenska storbolag är gamla. Ericsson, Sandvik och föregångaren till TeliaSonera grundades under andra hälften av 1800-talet. Ikea, Hennes & Mauritz och Tetra Pak har varit verksamma sedan åren strax efter andra världskrigets slut.

Bolagen som har lyckats att bli och förbli stora är de som bäst mött näringslivets strukturomvandlingar. De har anpassat sig till teknologisk utveckling, makroekonomiska skiftningar och hållit sig i framkant, samtidigt som de dragit nytta av internationaliseringens möjligheter i form av nya marknader och kostnadsbesparingar. Kreativa entreprenörer, med tekniskt skarpsinne, har lyckats ersätta gamla företag och skapat internationella braksuccéer.

Utmärkande för Sverige är att vi fortfarande har många stora företag i förhållande till landets storlek och befolkningsmängd. Problemet är att återväxten är svag. Få entreprenörsdrivna företag, som startade efter 1970, har lyckats växa sig stora, enligt en analys från 2006.

Varför det är så, har nationalekonomen Anders Bornefalk grunnat på. Enligt honom har felgreppen inom den ekonomiska politiken under perioder lagt hämsko på företagandet.

Regleringar slog sönder en effektiv kapitalmarknad, hård beskattning av privat förmögenhet bromsade företagandet på 60-, 70- och 80-talen. Bolag stannade i växten.

– Skattetrycket var så högt att det inte gick att generera något eget kapital. Svenska företag förlorade kapplöpningen med utländska bolag med bättre förutsättningar, säger Anders Bornefalk.

Efter flera årtionden av tillväxthämmande regler kom en vändning. Avreglering av kredit- och valutamarknaden, sänkta marginalskatter, en mer enhetlig kapitalbeskattning och ökad konkurrens i den offentliga sektorn gjorde det mer lönsamt att satsa, arbeta och spara.

– Reformpolitiken fick entreprenörer att återvända hem. Återigen blev det intressant att driva företag.

Svenska dataspels- och musiktjänstundret får uppmärksamhet. Ungtuppar som Spotify, King och Mojang är exempel på svenska it-företag som skördar internationella framgångar.

Möjligen är det inom tjänstesektorn som framtidens svenska storföretag finns. Privata välfärdsföretag, som Attendo och i ännu högre utsträckning Capio, med hemmamarknaden som bas, beskrivs som nydanande, entreprenörsdrivande företag som spränger gränser och tar över verksamheter från kommuner och landsting men även vårdkedjor utomlands.

– Många välfärdsföretag kom till tack vare avregleringen. Branschen utvecklades och effektiviteten ökade, säger Anders Bornefalk.

Trots dessa ljusglimtar, så går utvecklingen återigen åt fel håll. En ny rapport från Svenskt Näringsliv mynnar ut i en handfull reformförslag som krävs för att små och medelstora företag ska växa sig stora. Någon mirakelmedicin finns inte, men tillsammans kan ett batteri av insatser få effekt, enligt rapportförfattaren Anders Bornefalk.

I en tid när perspektivet är globalt, konkurrensen stenhård och utvecklingen aldrig har rusat på i ett högre tempo, då är det ännu viktigare att ha likvärda villkor i jämförelse med konkurrenter. Är förutsättningarna inte tillräckligt bra här hemma, så söker sig svenska företag utomlands, konstaterar han.

Anders Bornefalk efterlyser förbättringar på en rad områden. Bland annat vill han göra det lättare för svenska företag att locka till sig högutbildade på en internationell arbetsmarknad, då måste bostadsmarknaden fungera.

– Sverige utmärker sig negativt genom att det är svårt att få tag på ett hyreskontrakt i attraktiva områden. Många har inte råd att köpa bostad. Det är avgörande att kunna erbjuda tillfälliga bostäder.

Han lyfter också fram att vård och skola måste bli bättre om kvalificerad arbetskraft ska attraheras att komma hit och jobba. Men den viktigaste åtgärden för att svenska företag ska bli attraktiva och växa sig stora är sänkta marginalskatter.

Anders Bornefalk noterar att Andersson-effekten har fått fäste.

– Höga marginalskatter gör det svårt att expandera i Sverige, samtidigt ökar andelen av befolkningen som betalar statlig inkomstskatt bland heltidsanställda och är nästa år lika många som 2008.

Läget kräver kraftsamling, politiska beslut över blockgränsen. Anders Bornefalk hoppas på vad han kallar Damberg-effekten, att näringsministern samlar ihop spretiga åsikter och får till en uppslutning kring nödvändiga reformer.

– Att många viftar bort problemen beror på att det, åtminstone konjunkturellt, går bra för Sverige. Då finns utrymme att höja skatter anser många, säger han.

Samhällsekonomi
Skriven avPeter Ceder
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist