Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET12 oktober 2021

Dags att överväga höjd tröskel för revisionsplikt

Låga tröskelvärden för revision innebär att svenska företag får högre kostnader än jämförbara företag i konkurrentländerna. Det är hög tid att överväga att höja gränsvärdet för revisionsplikt i nivå med vad som gäller i övriga EU, skriver Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering. 

Som verktyg för skattekontroll och för att motverka brottslighet fungerar revision mindre bra. För att komma åt problem med ekonomisk brottslighet och skatteundandragande är det betydligt mer effektivt med proportionerliga, riskbaserade åtgärder och riktade myndighetskontroller, menar Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering. Foto: Ernst Henry Photography AB

Det är nu drygt tio år sedan revisionsplikten slopades för de allra minsta aktiebolagen. Det svenska undantaget, som innebär att bolag som uppfyller fler än ett av villkoren 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning har möjlighet att välja bort revision, är dock försiktigt tilltaget. Tröskelvärdena är väsentligt lägre än vad som normalfallet i EU där majoriteten av medlemsstaterna lagts sig runt de EU-gemensamma gränsvärdena på 50 anställda, 4 miljoner euro i balansomslutning och 8 miljoner euro i nettoomsättning.

Det saknas vetenskapligt stöd för att den slopade revisionsplikten har lett till ökad brottslighet eller lägre företagstillväxt.
Sofia Bildstein-Hagberg , expert finansiell rapportering

När revisionsplikten slopades var Sverige ett av de få länder i EU som hade obligatorisk revision för alla aktiebolag. De i jämförelse låga tröskelvärdena valdes för att sedan kunna utvärdera en framtida höjning. En färsk rapport från Handelns Forskningsinstitut HFI visar dock att de försök till uppföljning av reformen som hittills genomförts av Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionen har stora brister. En viktig slutsats av HFI-rapporten är att det saknas vetenskapligt stöd för att den slopade revisionsplikten har lett till ökad brottslighet eller lägre företagstillväxt. Snarare finns det tvärtom indikationer på att den slopade revisionsplikten har haft avsedd effekt, det vill säga lett till en ökning av sysselsättningstillväxten i de småföretag som haft möjlighet att välja bort revision.

Även om revision är en värdefull tjänst som kan vara till stor nytta för den enskilda företagaren är syftet främst att fungera som kontrollfunktion när ägandet av ett företag är skilt från förvaltningen. För mindre ägarledda företag finns därför inte alltid tillräckligt starka skäl att anlita en revisor. Det är därmed fullt motiverat att småföretag själva får bedöma behovet av revision. Som verktyg för skattekontroll och för att motverka brottslighet fungerar revision mindre bra eftersom revisionen i regel sker i efterhand när brottsligheten redan inträffat. Den utredning som föregick revisionspliktens avskaffande konstaterade att de allra flesta anmälningar som kommer från revisorer rör formaliafel om försent inlämnad årsredovisning eller att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid. Antalet anmälningar om penningtvätt som kommer in från revisorer är också litet. För att komma åt problem med ekonomisk brottslighet och skatteundandragande är det betydligt mer effektivt med proportionerliga, riskbaserade åtgärder och riktade myndighetskontroller.

I grunden handlar frågan om företagens regelbörda och konkurrensvillkor. De låga tröskelvärdena för revision innebär i praktiken att svenska företag får högre påtvingade kostnader än jämförbara företag i konkurrentländerna. Upplevelsen av krångel och merarbete kan dessutom medföra att företag undviker att ta steget att växa. De låga tröskelvärdena för revision kan därför vara en tillväxtbarriär. Det är därför hög tid att överväga att höja gränsvärdet för revisionsplikt i nivå med vad som gäller i övriga EU.

Rapporten från HFI går att läsa här:

RegelförbättringREGELFÖRENKLING.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist