Regelkrångel är det snabbast växande tillväxthindret
Företagen upplever regelbördan som ett stort och växande hinder för deras tillväxt. Det framgår av Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Samtidigt visar Tillväxtverkets färska beräkningar att företagens samlade kostnader för att hantera regler minskar för första gången på flera år. Minskningen beror dock uteslutande på EU:s beslut om att under två år skjuta upp kravet på hållbarhetsrapportering.
Tillväxtverket har regeringens uppdrag att följa upp hur nya och ändrade regler påverkar företagens kostnader och konkurrenskraft. Varje år lämnar myndigheten en rapport som sammanfattar utvecklingen. I årets rapport, som avser förändringarna under 2025, framgår att kostnaderna totalt sett minskar något för första gången på flera år. När det gäller tillkommande kostnader är det i första hand ökade tillgänglighetskrav för produkter och tjänster som medför betydande kostnadsökningar för företagen, medan EU:s beslut om att skjuta upp kraven på hållbarhetsrapportering är den största kostnadsbesparingen – om än tillfällig.
En viktig slutsats av rapporten är att politiska ambitioner att minska företagens regelbörda har betydelse. Politiska beslut avgör om kostnaderna kommer öka eller minska framöver. Det är mot den bakgrunden positivt att flera initiativ tagits under det senaste året. EU-kommissionen har satt som mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent. Det ställer krav på medlemsländerna att följa efter. Den svenska regeringen har också genomfört ett antal reformer som syftar till lättnader på sikt. Införandet av Förenklingsrådet, med uppgift att lämna färdigutredda förenklingsförslag till regeringen, och införandet av Implementeringsrådet som ska ge rekommendationer till regeringen hur EU-direktiv ska implementeras på ett sätt som värnar svenska företags konkurrenskraft är två exempel.
Flera steg har tagits för att på sikt minska företagens regelbörda, men det krävs dock mycket mer innan alla företag märker en skillnad i vardagen.
Det är nu av största vikt att det långsiktiga och systematiska förenklingsarbetet fortsätter. För att regeringens förenklingspolitiska mål om att företagens regelkostnader ska minska som andel av BNP ska bli hållbart över tid krävs ytterligare politiska initiativ.
Några av de viktigaste är följande:
Permanenta Förenklingsrådet och Implementeringsrådet och ge råden utökade resurser.
Ge Regelrådet en möjlighet att granska konsekvensutredningarna i ett tidigare skede och begära kompletteringar när de upptäcker brister.
Inför en systematik för utvärdering av det befintliga regelverket. All ny lagstiftning bör innehålla en bestämd tidpunkt då reglerna ska utvärderas. Visar utvärderingen att reglerna inte når sitt syfte bör de justeras eller tas bort.
Gör regelförenkling till en integrerad del av myndigheternas arbete genom att gå från tidsbegränsade uppdrag i regleringsbreven till konkreta skrivningar i myndigheternas instruktioner.
Involvera kommunerna i det förenklingspolitiska arbetet genom att bland annat förstärka myndigheternas serviceskyldighet och göra både handläggningstider och tillsynsavgifter transparenta.
Flera steg har tagits för att på sikt minska företagens regelbörda, men det krävs dock mycket mer innan alla företag märker en skillnad i vardagen. Genom ett fortsatt fokus på frågorna och ytterligare steg framåt kan vi värna både företagens konkurrenskraft och Sveriges attraktivitet.
