Regelkrånglet har ökat under Löfvens styre

Regelförenkling är något om brukar toppa önskelistan för Sveriges företagare under ett valår. Likaså brukar politikerna inte vara sena att bjuda över varandra vad gäller regelförenklingar. Dessvärre brukar regeringarna sällan leva upp till sina löften. Det gäller i synnerhet den senaste visar en ny rapport från Näringslivets Regelnämnd NNR.

– Regeringen Löfven har haft hög svansföring vad gäller att komma tillrätta med krånglet. Men under den senaste mandatperioden har regelbördan för landets företag ökat kraftigt, säger Andrea Femrell, vd på Näringslivets Regelnämnd, NNR.

Rapporten ”Ny mandatperiod, nya möjligheter” och består av två delar. Den ena delen är en SKOP-undersökning som redogör för hur företagare upplever regler och regelverk, om det har blivit enklare eller krångligare, vilka regelområden som utgör hinder för att växa, reglers påverkan till expansion samt företagarnas förtroende för regelförbättringsarbetet. I den andra delen ger NNR konkreta förslag till åtgärder.

Alliansen lanserade under sin första mandatperiod det så kallade 25-procentsmålet där de inom ett stort antal områden avsåg att lätta på den administrativa bördan för företagare.

– Det var en god ambition och undersökningar visar att regelbördan lättade under Alliansens första mandatperiod. Dessvärre avtog arbetet under deras andra mandatperiod, säger Andera Femrell.

Socialdemokraterna var inte sena att kritisera sina företrädare för den ökade bördan. Men den senaste rapporten visar att 29 procent av företagsledarna uppger att det har blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan. Endast två procent uppger att det har blivit enklare.

– Vi såg en avmattning mot slutet av Alliansens mandatperiod. Dessvärre har regelkrånglet och kostnaderna ökat markant för svenska företag de senaste fyra åren.

Varför har det blivit sämre?
– Det har saknats en process för regelförenkling. Det finns inte heller någon vilja till samordning från regeringshåll. Konsekvensutredningarna som ska visa effekter av nya och förändrade förslag brister, vilket gör att förslag som kommer riskerar att bli onödigt krångliga. Genomförandet av EU-regler och kostnader till följd av överimplementering är ett annat problem. Myndigheter borde ha bättre samordning och få utökade möjligheter att utbyta information för att minska företagens uppgiftslämnande.

Vilka områden är hårdast drabbade?
– Överlag lyfter företagarna fram tung regelbörda inom skatter och moms. Dessutom ökar krånglet för branschspecifika regelverk.

Hur är regelverket inom arbetsrätten?
– Arbetsrätten är något som alltid har legat högt på listan där företagen vill se åtgärder. Exempelvis Lagen om anställningsskydd där företagen vill att kompetens ska få en framträdande roll vid anställningar.

Läs rapporten