Erfarenheter från Danmarks ramverk

Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste frågorna för svenska företag och avgörande för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Det finns idag ingen bransch till vilken kompetensförsörjningen fungerar oproblematiskt, och företagen uttrycker alltjämt en djupare oro över vilka effekter detta kan få framöver.

Högskolan och universiteten är några av företagens viktigaste leverantörer av kompetens. Det är därför av yttersta vikt att de system som omfattar dessa främjar hög kvalitet och relevans i utbildning och forskning, att forskningsresultat kommer företagen till godo och att kompetensförsörjningen fungerar bättre än idag.

Globalisering, digitalisering och en snabb teknisk utveckling har lett till att arbetsmarknaden och samhället i stort förändras snabbt. För att kunna möta förändringstakten och den utveckling som sker samt de nya ökande kompetenskrav som samhället ställer för bibehållen konkurrenskraft, krävs nya spelregler för lärosätena.

Svenskt Näringsliv har under en längre tid förespråkat att systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor måste göras om i grunden. Det är därför utmärkt att regeringen har tillsatt en utredning, den så kallade Styr- och resursutredningen, som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning.

I syfte att bistå utredningen med ett näringslivsperspektiv har Svenskt Näringsliv initierat en skuggutredning till regeringens officiella utredning. Vi har bett ett antal fristående skribenter skriva kortare rapporter som tar upp frågeställningar eller områden som vi ser som viktiga för näringslivet. Författarna ansvarar själva för innehåll, analys och slutsatser i sina respektive rapporter.

Denna rapport är den fjärde i skuggutredningen och är författad av Damvad Analytics. I rapporten samlas erfarenheter från det danska ramverket för högre utbildning och forskning. Området har under det senaste decenniet präglats av kraftfulla reformer. Förändringarna har ofta skett i bred politisk enighet. Vad beror detta på och vad är nyckeln till Danmarks framgångsrika reformvåg? Vilka lärdomar finns att ta hem för våra svenska politiker?

Vår förhoppning är att rapporten ska väcka debatt, inspirera och bidra till en diskussion om det svenska högskole- och forskningspolitiska systemet.