Forskarbrist hotar näringslivets klimatomställning

Amerikanska National Science Foundation (NSF) uppskattar att de globala investeringarna i forskning och utveckling (FoU) tredubblades mellan år 2000 och 2017. Det är en i grunden positiv utveckling som haft stor betydelse för det globala välståndet. Samtidigt har det också inneburit utmaningar. Inte minst har konkurrensen om företagens kunskapsintensiva investeringar ökat påtagligt. 

Mot bakgrund av detta är Kungliga ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) nya FoU-barometer högintressant. Den tar tempen på Sverige som forskningsnation. Vilka faktorer avgör företagens investeringar? Hur står sig svensk forskning och forskningspolitik i en omvärld som springer allt snabbare?

Många områden berörs i undersökningen men kompetensförsörjningen sticker ut som den enskilt viktigaste faktorn vid investeringsbeslut. Samtidigt är det också en av de största utmaningarna och läget har förvärrats ytterligare jämfört med tidigare undersökningar. I ett läge där näringslivet står inför stora omställningar inom klimat och digitalisering är det ett allvarligt läge.

Matchningen mot företagens behov är svag

Svensk forskning och högre utbildning har expanderat kraftigt under de senaste decennierna och har utvecklats till den största statliga sektorn sett till antal anställda. Att matchningen mot företagens behov trots detta är så svag är ett kraftigt underbetyg för det offentliga utbildnings- och forskningssystemet. Det pekar direkt på bristande prioriteringar och omställningskapacitet. Svenskt Näringsliv har längre förespråkat ekonomiska drivkrafter för högskolan som tydligare premierar relevans för att öka matchningen mot företagens behov.

En tydlig skillnad mot tidigare FoU-barometrar är forskningspolitikens ökade betydelse vid investeringsbeslut samtidigt som endast 1 av 100 forskningschefer ger den svenska forskningspolitiken högsta betyg. Det är ett underbetyg för en forskningsnation av Sveriges rang. Avsaknad av långsiktighet, politiskt helhetsgrepp och tydliga mål lyfts fram som svagheter.

Svenskt Näringsliv ser ett tydligt behov av ett forskningspolitiskt mål om ökade svenska FoU-investeringar motsvarande en procent av BNP på 10 år, där den största ökningen ska ske i näringslivet. Ett sådant mål har ett mycket starkt stöd bland företagen och signalvärdet ska inte underskattas. Det visar på en tydlig politisk ambition och vilja och skulle ha en direkt påverkan på företagens investeringsvilja. Samtidigt skulle Sverige, om målet uppnås, återta förlorade terräng.

Forskning hör sällan till de mer prioriterade politiska frågorna, trots sin stora samhälleliga betydelse. Men kanske kan avsaknaden av starka politiska skiljelinjer ändå vändas till en möjlighet? Genom att i brett politiskt samförstånd peka ut en tydlig riktning och sätta ett mål samtidigt som vägen dit lämnas öppen beroende på politisk färg på regeringen kan Sveriges framtid som ledande forskningsnation säkras.  

Läs FoU-barometern 2021