Näringslivet sätter agendan för forskningen: ”Långsiktiga satsningar”

Regeringen arbetar just nu på att ta fram en ny forskningsproposition som enligt planerna ska vara färdig under 2024. Den ersätter då den tidigare som presenterades 2020.

Det är på tiden, menar Svenskt Näringsliv, som i dagarna överlämnade, en rapport, ett inspel i det arbetet till utbildningsminister Mats Persson vid ett seminarium i Lund.

− Den forskningsproposition som togs fram 2020 och gäller nu är föråldrad i förtid. Sedan den publicerades har vi bland annat genomlevt en pandemi och tvingats se hur ett angreppskrig blossat upp mitt i Europa. Vi ska också tackla en energi- och klimatomställning som kräver alltmer fokus, säger Emil Görnerup, forskningspolitisk expert och en av författarna till rapporten.

Sverige tillhör inte längre toppskiktet

Det är ett nytt och kraftigt förändrat omvärldsläge som ställer nya krav på forskningspolitiken i stort men också för att Sverige ska kunna behålla positionen som en stark kunskapsnation. Fortsatt ligger Sverige i topp i Europa när det gäller investeringar till forskning och utveckling, 3,4 procent av BNP. Men en mer global jämförelse visar till exempel att elva amerikanska delstater satsar mer på FoU än Sverige, för att inte tala om en lång rad asiatiska länder. Sverige tillhör inte längre toppskiktet bland de länder som presterar den allra bästa forskningen. Det är en utveckling som även Mats Persson håller med om.

− Sverige har stagnerat i den hastiga utvecklingen samtidigt som konkurrensen har ökat. Nu krävs långsiktiga satsningar, inte bara putta in en miljard i något projekt och i det arbetet måste politiken och näringslivet kroka arm, konstaterade Mats Persson.

Det är den problembeskrivningen som rapporten från Svenskt Näringsliv tar avstamp ifrån, vilket märks redan i rubriken: ”En ny politik för en ny tid”. Den fokuserar på tre områden där insatserna sedan ska göras; det faktum att vi nu lever i en ny värld, att det därför behövs en ny inriktning på svensk forskning och i förlängningen av det säkra den framtida kompetensförsörjningen.

Det faktum att situationen i omvärlden, inte minst i vårt närområde, har förändrats lika snabbt som drastiskt de senaste åren manar till att öppna för att civila och militära aktörer samarbetar. Den beröringsskräck som funnits tidigare ska försvinna: ”Försvarsforskning och civil forskning kan inte längre ses som åtskilda områden. Ett samarbete, så kallad dubbel användning kan förkorta ställtiderna innan ny forskning och utveckling kan omsättas i praktiken, något som inte bara ökar Sveriges totala försvarsförmåga utan också stärker uthållighet och konkurrenskraft, skriver Svenskt Näringsliv.

Den föränderliga omvärlden ställer krav på en genomgripande klimatomställning, ett område där Sverige redan nu ligger långt framme och redan gjort enorma investeringar. Ny forskningen kring omställningen till ett fossilfritt samhälle ska därför prioriteras vilket också involverar behovet av nya generationen kärnkraft.

− Öronmärk forskningsresurser på upp till 200 miljoner för att bygga upp en kunskapsbas kring kärnkraft, säger Emil Görnerup.

Svårt att rekrytera forskare

Redan där märks behovet av en ny färdriktning för svensk forskning, den andra av de tre fokusområdena i inspelet. I takt med att Sverige halkat efter som forskningsnation har det blivit allt svårare att rekrytera högutbildad arbetskraft och forskare.

− Vi håller nu på att förändra asylreglerna för forskare som vill komma till Sverige, kunde Mats Persson meddela.

Samtidigt har de stora och ökade medel som anslagits till forskningen inte lett något kvalitetslyft. Svenskt Näringsliv förslår där omfattande och framför allt långsiktiga satsningar för att höja kvaliteten. Samtidigt behöver det göras en gallring bland de myndigheter och förvaltningar som fördelar forskningsanslagen.

I jämförelse med utlandet har Sverige många olika finansieringsvägar vilket gör det svårt att överblicka helheten och att kraftsamla på de områden där det behövs. Det är också viktigt att de offentliga investeringar som görs ligger i linje med de behov och de styrkor som de svenska företagen har. Näringslivets egen forskning är grunden för den svenska kunskapsekonomin.

− Vi vill också se att den svenska forskningen ger fler högciterade artiklar i internationella, vetenskapliga media. Sverige bör hamna på samma nivå som Danmark, Nederländerna och Schweiz, säger Emil Görnerup.

Det tredje området som inspelat tar upp är den brännande frågan om kompetensförsörjningen; de svenska företagen ropar efter kompetenta medarbetare. Tre av fyra branscher bedömer att rekryteringsproblemen står i vägen för företagens ambition att vara en del av klimatomställningen. Bland annat är det branscher med behov av kunskaper i automatisering, energi, elförsörjning, processteknik, systemvetenskap och byggande som slåss om allt för få kvalificerade ingenjörer. För att råda bot på det måste utbudet av program och kurser anpassas och dimensioneras efter arbetsmarknadens behov.

− Det kan bland annat göras genom att ge ett särskilt ekonomiskt stöd till lärosäten så att de kan säkra att utbildningar som efterfrågas av hela branscher och näringar verkligen genomförs, säger Emil Görnerup.

Utbildningsminister Mats Persson tog emot inspelet och konstaterade att Svenskt Näringsliv är tidigt ute i den process som regeringen nu startat. Snabbheten är en avgörande faktor för att vända den nuvarande utvecklingen.

− Vi pratar mycket men det händer för lite. Nu måste vi våga göra en del jobbiga prioriteringar. Det gläder mig att Svenskt Näringsliv tagit position för forskningen, inspelet var kanske lite oväntat men ändå inte, och nu har det satt agendan i arbetet på den nya forskningsproppen, sa Mats Persson.