LogoLogo
LogoLogo
NYHET19 oktober 2020

Så kommer forskningen bättre till nytta

En ny utredning kartlägger innovationsstödet. Bland annat presenteras förslag hur forskare ska få mer likartade förutsättningar. Svenskt Näringsliv hoppas att flera av utredningens förslag blir verklighet. 

Doktoranden Muhammad Irfan har gjort stora framsteg i sina forskarstudier. Nu utvisas han för att en del av forskningen har skett i USA.
Pengar som satsas på forskning måste komma till nytta. Det måste finnas bra system för uppföljning och granskning, en plan för hur nyttiggörande kan göras, med en tydlig karta för forskaren att navigera sig fram med. Foto: Centrum för rättvisa

Sverige framhålls ofta som ett innovativt land. Bara de senaste månaderna har Sverige rankats högt i såväl European Innovation Scoreboard som Global Innovation Index.

Det finns dock problem. För ett antal år sedan talades mycket om något som kallades för den svenska paradoxen, kopplat till att Sverige inte fick lika stor utväxling på gjorda satsningar som många andra länder. I European Innovation Scoreboard kan tydligt ses att Sverige ligger bra till överlag, men ligger sämre till när det gäller kommersialisering och nya företag.

Den 16 oktober lämnades en utredning över till regeringen med titeln ”Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”, SOU 2020:59. Utredningens uppdrag har varit att se hur innovationsstödet vid lärosätena på ett mer ändamålsenligt sätt kan bidra till att stärka Sveriges innovationskraft och därmed även konkurrenskraft.

I budgetpropositionen görs betydande satsningar på forskning med motiveringen att forskning leder till välfärd, jobb och tillväxt. Hur kopplingen mellan forskning och välfärd ser ut är dock precis det som den svenska paradoxen handlar om.

Utredningens uppdrag satte fingret på det som tycks betraktas ungefär som professor Balthazars innovationsprocess. För honom räckte det att tänka och dra i en spak, sen var allt klart. Det magiska hände i hans universalmaskin. I verkligheten är det inte riktigt så enkelt. Det satsas drygt 40 miljarder på forskning på svenska lärosäten. Krasst uttryckt kan frågan till utredningen sägas vara vad får vi för pengarna och hur kan vi få ut mer – i avsaknad av Balthazars universalmaskin.

I samband med att utredningen tillsattes framfördes viss kritik mot hur utredningens uppdrag utformats. I uppdraget gjordes inte tydligt att nyttiggörande av forskning mycket handlar om att skapa och använda sig av olika former av immaterialrättsliga skydd. Det kan exempelvis handla om att söka patenträttsligt skydd för att sedan kommersialisera via patentlicenser. Det kan också handla om att i vissa lägen kliva av från skydd, såsom att arbeta med öppen innovation.

Nu när utredningen finns kan konstateras att immaterialrättens betydelse för nyttiggörande har lyfts på ett bra sätt. Utredningen konstaterar att det idag finns stora brister, såväl vad gäller kompetens som faktiskt agerande. Ett mycket välkommet förslag är därför att lärosätena ska arbeta fram egna immaterialrättsstrategier.

Utredningen har kartlagt hur innovationsstödslandskapet ser ut idag. Det är en intressant, men lite skrämmande, läsning. För den forskare som befinner sig på ett svenskt lärosäte och ser att forskningsresultat skulle kunna nyttiggöras är landskapet inte helt lätt att hitta i. Det är ungefär lika lätt att hitta rätt i stödsystemet som att hitta en nål i en höstack. En av utredningens stora förtjänster är att den lämnar förslag för hur systemet ska kunna bli mer likartat för forskare vid olika lärosäten. Idag är det stora skillnader i vilket stöd en forskare kan få och detta styrs nästan helt av vid vilket lärosäte forskaren är verksam vid.

För Sveriges konkurrenskraft måste vi se till att de pengar som satsas kommer till nytta. Det måste finnas bra system för uppföljning och granskning. Det måste också finnas en plan för hur nyttiggörande kan göras, med en tydlig karta för forskaren att navigera sig fram med.

Förhoppningsvis blir flera av utredningens förslag verklighet. Förhoppningsvis kommer denna utredning följas av flera, inte minst behöver vi en innovationsutredning som ser över inte bara innovationsstödssystemen vid lärosätena utan hela innovationssystemet.

Den 22 oktober anordnar Svenskt Näringsliv ett webbinarium där utredaren Alf Karlsson presenterar utredningen. Efter den presentationen kommer Pontus de Laval (tidigare CTO SAAB), Lena Ramfelt (medgrundare till Gear Up Venture) samt Christina Wainikka (Svenskt Näringsliv) kommentera utredningen och dess förslag.

ForskningspolitikForskning
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist