”Sverige behöver en forskningsminister”

Näringslivet och det offentliga i Sverige investerar över 200 miljarder kronor om året i högre utbildning och forskning. Det är ett mycket stort samhälleligt åtagande och nästan i samma storleksordning som kostnaden för ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg.

Klimatomställningen innebär de största planerade investeringarna under vår generation och samhället fortsätter att digitaliseras i en rasande takt. Tillgången till forskare och ingenjörer kommer att vara avgörande om det ska lyckas. 

Att i detta läge stryka forskningsministern från regeringen är ett stort misstag.

För det första ska det politiska signalvärdet inte underskattas. Det är svårt att inte tolka en indragen ministerpost och den totala avsaknaden av forskning i regeringsdeklarationen som annat än minskat politiskt intresse. Företagens FoU-investeringar i Sverige är starkt konkurrensutsatta. Det finns därför en risk att företagen väljer att investera i andra länder med högre politiska ambitioner.

För det andra är bristen på forskare och ingenjörer just nu en av våra största samhällsutmaningar. Det hotar bland annat näringslivets omställning mot klimatneutralitet. Det finns ett behov av att så fort som möjligt lägga propositioner och tillsätta nya utredningar för att öka utbudet och matchningen mot näringslivets behov.

För det tredje måste trenden med den svenska ekonomins sjunkande forskningsintensitet nu brytas. Ett politiskt mål om ökade investeringar motsvarande en procent av BNP bör sättas med ett brett politiskt stöd. Ambitionen måste minst vara att Sverige ska tillbaka till tidigare toppnivåer.

Politikernas ointresse för en av våra största och viktigaste samhällssektorer är lite av en paradox. Kanske kan den skriande kompetensbristen och det allt högre konkurrenstrycket från omvärlden ändra på det. Verkligheten knackar på dörren.