Miljötillstånd måste bidra till hållbar utveckling

Förra onsdagen slutade den allmänna motionstiden i riksdagen. I år lämnades det in cirka 30 motioner, varav flera partimotioner, med krav på ändringar i miljöbalkens tillståndssystem. Till detta ska läggas andra motioner med krav på ändringar av byggregler och regler för elnätsutbyggnad som är beroende av samma underliggande regelverk. Under hösten har också regeringens utredning En modern och effektiv miljöprövning startat. Tillsammans med Klimaträttsutredningen ska dessa båda utredningar se över miljöbalkens regler.

Näringslivet välkomnar att miljötillståndsfrågan och dess strategiska betydelse – för det svenska näringslivet, för samhällets utveckling och för möjligheterna att åstadkomma reella förbättringar i miljön och klimatet – äntligen har kommit i fokus.

I snart två decennier har frågorna behandlats styvmoderligt av politiken. Redan tre år efter att miljöbalken med dess tillståndssystem trätt i kraft år 2000 konstaterade Miljöbalkskommittén att systemet inte bara är dåligt utan att det till och med motverkar balkens syfte att verka för en hållbar utveckling. Sedan dess har näringslivet framlagt ett otal konkreta förslag, flera med utkast till lagtext, för hur en ny lagstiftning skulle kunna se ut, utan att det väckt någon egentlig reaktion.

Nu finns det dock anledning för företagen att vara hoppfulla kring möjligheterna till förändringar. Dessvärre finns det en risk att de kommer att få vänta. Utredningen En modern och effektiv miljöprövning ska inte vara klar förrän i december 2021. Detta innebär i praktiken, med remissomgång och riksdagsbehandling, att förändringarna knappast kommer att träda ikraft förrän i juli 2023. Samtidigt pekar såväl politiker som företag på ett akut behov av investeringar för förändringar.

De flesta initiativ som idag ligger på bordet fokuserar på åtgärder inom ramen för det nuvarande miljötillståndssystemet. Ett exempel är att fler verksamheter och åtgärder ska kunna kontrolleras av tillståndsmyndigheter istället för att behöva söka tillstånd. Vidare ska så kallade ändringstillstånd bli huvudregel, det vill säga att när en verksamhet till exempel vill öka sin produktion så ska det kunna ske utan att hela verksamheten prövas om, vilket kan ta många år. Alla dessa förbättrande åtgärder är bra och nödvändiga men det tar för lång tid och de kommer inte att räcka till. Om tre år kommer klimatsituationen vara än mer allvarlig.

Därför kommer det att – vilket också uppmärksammas i flera motioner – krävas betydligt större förändringar av tillståndssystemet, för att öka och skynda på de investeringar som behövs av miljö- och klimatskäl. Näringslivet vill inget annat, vilket man också visat genom sina klimatfärdplaner men också i praktiken genom de åtgärder man faktiskt fått tillstånd att vidta.

Det går att göra insatser på många områden bara näringslivet får möjligheter. För precis som miljöministern och finansministern påpekade för några år sedan på Världsbankens hemsida så är den ekonomiska utvecklingen i Sverige frikopplad i faktiska tal från reduktionen av koldioxidutsläpp, till skillnad från de flesta andra länder där det sker i relativa tal.

Denna framgång borde vi värna i Sverige och se till att miljöbalkens tillståndssystem verkligen bidrar till en hållbar utveckling med ökade och snabbare investeringar i näringslivet. Som motionerna i Sveriges riksdag visar finns det en tydlig majoritet bland våra beslutsfattare för sådana reformer.