Så påverkas företagen av EU:s taxonomi

Kriget i Ukraina tar upp mycket av uppmärksamheten av det som rapporteras i olika medier. Men under ytan pågår arbeten inom en rad områden, inte minst när det gäller EU:s taxonomi som kan påverka företag, investerare och den gröna omställningen. Frågan är bara på vilket sätt?

Under ett webbinarium som Svenskt Näringsliv nyligen arrangerade presenterade Elisabet Brodin på konsultföretaget Cartina en rapport om hur taxonomin påverkar det svenska näringslivet. I rapporten har de intervjuat fyra kreditgivare, 14 investerare och 15 branschorganisationer om erfarenheterna av hållbarhetsarbetet så här långt, rapporteringskraven och hur de ser på taxonomins framtid.

Så har taxonomin påverkat synen på hållbarhet?

– När frågan ställs till finansbranschen svarar de att hållbarhet påverkas av en mängd olika delar och verktyg. Taxonomin är som ett lexikon, ett slags kartotek, som man använder för att skapa en bättre förståelse och jämförelser, men taxonomin definierar inte hållbarheten. Däremot menar branschen att den hjälper till att skapa tydlighet och transparens, säger Elisabet Brodin och fortsätter:

– Taxonomin är i ett tidigt skede och det är fortfarande bara en liten del av den totala ekonomin som påverkas. Finansbranschen ser dock inte att taxonomin skyndar på utvecklingen, många investerare tenderar att avvakta, de intar en ”avvakta och se-position”, säger hon.

Victor Snellman, moderator och nationalekonom på Svenskt Näringsliv, förtydligar att syftet med taxonomin är att underlätta resan mot att nå EU:s hållbarhetsmål. Taxonomin kan enklast beskrivas som ett register över olika kriterier som olika ekonomiska aktiviteter måste uppfylla för att klassas som hållbara.

– För att klassas som hållbar i den här kontexten måste ens ekonomiska aktivitet bidra till minst ett av EU:s miljömål utan att motverka något av de andra fem. Det är främst tänkt att vara ett verktyg för den som vill investera hållbart, där förhoppningen är att det ska leda till mer hållbara investeringar, ökad transparens och en gemensam syn på vad som är hållbart, säger han.

Skillnader mellan stora och små företag

När branschrepresentanter svarar på frågor om taxonomin framkommer att de flesta anser att taxonomins tekniska kriterier inte påverkar synen på hållbarhet. Däremot är det skillnader mellan stora och små företag kring erfarenheter och hur verksamheterna påverkas. Stora företag har lättare att snabbt ställa om, förstå och efterleva kriterierna eftersom man redan har krav på hållbarhetsrapportering. Mindre företag ser oftare risker för kapacitetsbrister, oklarheter om rapporteringen och konkurrenskraft för deras verksamheter.

– Många har gjort investeringar för att skapa klimatnytta i framtiden och känner en osäkerhet för om de kommer att uppfylla taxonomin, säger Elisabet Brodin.

– Men ännu ser man inga stora portföljförändringar på grund av taxonomin.

Finansbranschen ställer sig mer positiv till taxonomin än näringslivet, vilket kan bero på att de får tillgång till mer data. Däremot är de inte helt säkra på hur den datan kommer att ge information om deras hållbarhetsinvesteringar i framtiden, sammanfattar Victor Snellman.

– Näringslivet är lite mer skeptiska, vilket bland annat kopplas till kostnader i taxonomirapporteringen och hur kriterierna ska användas till att skapa ökad miljönytta, säger han.

Josefin Johansson, ansvarig för aktie- och hållbarhetsanalyser på Handelsbanken, ser ett taxonomin påverkar hur de och andra jobbar. Vissa trender förstärks och driver på hållbarhetsarbetet på finansiella marknader. På Handelsbanken delar de upp bolag i två kategorier, bolag som ligger långt fram i taxonomiefterlevnad och bolag som har potential att ställa om.

– I den senare kategorin kan det finnas stor potential för investerare. Det handlar ju om en hållbarhetsresa, inte var man är idag, säger hon.

Taxonomin behöver fler nyanser

Hon lyfter att taxonomin skulle behöva fler nyanser, i dag är den binär, det vill säga antingen är du taxonomigrön eller inte. Hon menar att taxonomin är en ”benchmark” om var bolagen står idag, men inte säger mycket om själva resan framåt.

– Är taxonomin det enda perspektivet på hållbarhet? Nej, taxonomin är långtifrån heltäckande. Det är ett perspektiv av flera, inte det enda, i alla fall i dag, säger hon.

Dessutom är taxonomin i en lärandefas, där det råder begreppsförvirring och informationsgap.

– Det är lite stökigt kan man säga, säger hon.

Som investerare kan man inte stirra sig blind på ett företags taxonomiefterlevnad, utan det krävs mer om man vill bli en duktig och hållbar investerare, menar seminariets deltagare.

Christel Retslaf, head of group business control och Elma Durakovic, projektledare på Sweco, delade med sig av erfarenheter av taxonomin och rapporteringskraven. Sweco är ett stort konsultbolag med 18 000 anställda världen över och genomför 100 000 projekt årligen. De menar att taxonomins processer snabbt kan kräva resurser.

– Vi insåg rätt snabbt att vi var tvungna att ta in mer expertis eftersom det snabbt blir väldigt tekniskt, säger Christel Retslaf.

Elma Durakovic förklarar att taxonomins processer spänner över en rad områden, it, finans, teknisk expertis, ekonomi och så vidare. Den administrativa bördan växer snabbt.

– Frågan är ju vilken nivå man ska lägga sig, det är fortfarande oklart. Vad ska inkluderas, dokumenteras och finnas med i hållbarhetsrapporterna? Den frågan får vi ofta från våra kunder, säger hon.

Processen bakom en siffra som mäter hållbarhet föregås av många processer, och det handlar inte om att mäta litegrann, förklarar Christel Retslaf och Elma Durakovic.

Så vart tar taxonomin vägen i framtiden?

Så vart tar taxonomin vägen i framtiden? Kommer det att bli den rådande standarden? Där spretade svaren en aning under seminariet. Det står och väger lite, menar Elma Durakovic.

– Det beror på om man klarar av att bygga legitimitet, säger hon och får medhåll av Josefin Johansson.

– Det kan bli en viktig standard, men inte det enda perspektivet på hållbarhet. Det finns flera hållbarhetsfrågor, bolag och branscher som inte fångas av detta. Men det kan bli viktigt om man inte misslyckas med trovärdigheten, säger hon.