Det enhetliga patentet – drömmen som blev verklighet
”Ett historiskt framsteg värt att fira”, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt, apropå beslutet att införa ett enhetligt patentsystem inom EU som börjar gälla senare i höst.
Januari 2022 kommer att gå till historien. Genom beslut som fattades i januari 2022 ser nu det enhetliga patentsystemet inom EU ut att kunna träda i kraft under hösten 2022.
Effekten? Det kommer att bli billigare att ansöka om patent. Det kommer också bli billigare att försvara och ifrågasätta patent för en stor marknad.
Harmonisering av olika regler har många gånger varit en väg till tillväxt. På immaterialrättsområdet har detta visat sig mer än tydligt. Många av de immaterialrättigheter som vi känner dem växte fram efter att näringsfrihet hade införts i mitten av 1800-talet. Redan på 1880-talet kom sedan de stora internationella konventionerna som fortfarande ligger till grund för de immaterialrättsliga systemen i världen. Pariskonventionen har idag tillträtts av 178 länder och Bernkonventionen har tillträtts av 180 länder.
Det är så klart många faktorer som inverkat på den ekonomiska tillväxt som skett i världen sedan dess, men utan en gemensam förståelse för de kunskapsbaserade tillgångarna uteblir viktiga delar av handeln. Förekomsten av immaterialrättigheter har också betydelse för innovationskraften, inte minst har det betydelse för nyttiggörande av forskning.
Inom det som idag är EU har harmonisering av immaterialrättsregler stått högt på agendan. EU:s immaterialrättsmyndigheter handhar registreringar av gemenskapsrättigheter för mönster och varumärken sedan många år.
På patentsidan har det dock varit betydligt svårare att nå fram till ett gemensamt system. Det kan sägas att diskussionerna började redan på 1960-talet, men det var först på 1970-talet som de riktiga förhandlingarna började. 2009 kom 25 länder inom EU överens om en lösning för ett enhetligt patentsystem, vilket gjorde att många trodde att systemet skulle kunna träda i kraft snabbt. I praktiken dök det dock upp ett antal hinder, inte minst hamnade frågor om överenskommelsens giltighet ett par gånger i den tyska författningsdomstolen.
Strukturen för ikraftträdande har varit komplicerad. Hela systemet träder i kraft när domstolsavtalet godkänts av 13 länder, däribland Tyskland, Frankrike och Italien. Nu i januari blev Österrike det trettonde landet Detta blev startskottet för en mängd viktiga beslut, såsom rekrytering av domare.
Svenskt Näringsliv välkomnar att Österrike tog detta viktiga steg. Frågan om ett patentsystem som är så effektivt som möjligt har på många sätt drivits av Svenskt Näringsliv inte minst som medlem i BusinessEurope.
Det är dock beklagansvärt att inte alla EU-länder ansluter sig till det enhetliga patentsystemet. Efter Brexit är det 24 länder som är anslutna. Svenskt Näringsliv arbetade för en lösning där Storbritannien kunde vara med i detta patentsystem även efter Brexit, men det gick inte igenom.
Det förändrade landskapet kommer leda till att nya typer av strategiska beslut behöver fattas av de som använder sig av patentsystemet. Det är bra om företag så snart som möjligt börjar undersöka vad de nya möjligheterna kan komma att innebära för just dem. Klart är dock att detta historiska framsteg är värt att fira.
PatenträttDU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
