Vilken väg väljer Europa om AI-patent?

Kan man få patent på AI uppfinningar i Europa? Den frågan stod i centrum för två internationella seminarier som nyligen genomfördes i Stockholm.

Patenträtten är till stora delar harmoniserad över världen, tack vare internationella konventioner. Det finns dock skillnader i hur reglerna tolkas. En sådan skillnad som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren är om det ska gå att få patent på uppfinningar som utgörs av AI-lösningar.

I länder som USA, Kina, Sydkorea och Japan är möjligheterna till patent på sådana uppfinningar mer generösa än i Europa. Detta kan komma att påverka var investeringar placeras eftersom patent ofta inverkar på företags möjligheter att attrahera kapital. I förlängningen kan det kanske påverka Europas konkurrenskraft och därmed tillväxt.

Det är dock ganska komplicerade frågor och de vägval som man gjort i andra delar av världen är kanske inte heller alltid optimala. Det är också så att det i sig inte nödvändigtvis handlar om att ändra i lagstiftningen utan förändringar kommer genom ändrad praxis.

För näringslivet är frågorna självklart av stor betydelse. Därför bjöd Svenskt Näringsliv (med stöd av BusinessEurope) tillsammans med Queen Mary Intellectual Property Institute (vid the Center for Commercial Law Studies, Queen Mary University of London in till två seminarier där frågan om patenterbarhet på AI-uppfinningar stod i centrum.

Medverkade i seminarierna gjorde professor Noam Shemtov från Queen Mary, docent och policyexpert Christina Wainikka samt medlemmar från Boards of Appeal for Computer Implemented Inventions (CII) vid EPO.

Båda seminarierna kretsade kring de rättsliga reglerna och deras tillämpning. Visserligen kan det vara intressant att diskutera frågorna på en policynivå, men för att kunna göra det måste rättsläget i Europa först ha analyserats på djupet. Djupa akademiska diskussioner är av nöden innan frågorna hamnar i den politiska hetluften.

Det första seminariet handlade just om en akademisk diskussion om hur regelverket ser ut, såväl i Europa som internationellt, samt hur olika tolkningar ser ut. Det andra seminariet utgjordes till största delen av en spelad överläggning där medlemmar i Boards of Appeal helt enkelt spelade sig själva. Åhörarna fick därmed höra hur deras avväganden ser ut i praktiken, vilka argument som håller och vilka argument som inte gör det.

De båda seminarierna bjöd in till livliga diskussioner med en kvalificerad publik, med representanter från bland annat företag och akademi. I och med att det var ett unikt tillfälle för svenska aktörer att diskutera med framstående internationella aktörer var seminarierna välbesökta.

En organisation som Svenskt Näringsliv kan inte bara sitta på läktaren och peka på vad som är bra eller dåligt. Det är också nödvändigt att skapa arenor där diskussioner kan föras. Att ett hundratal personer (på respektive seminarium) väljer att komma till Svenskt Näringsliv för att diskutera patenterbarhet i Europa för AI-uppfinningar visar att näringslivet har trovärdighet i dessa diskussioner. Låt oss gemensamt förvalta denna trovärdighet väl.