Innovation kan vara bortkastad utan tydliga avtal

Innovation lyfts allt oftare som alltings lösning. Innovation är avgörande för att lösa samhällsutmaningar. Innovation är också avgörande för tillväxt och konkurrenskraft. För att innovation ska kunna vara till nytta krävs dock en aktiv hantering av de kunskapsbaserade tillgångarna. Detta gäller vare sig någon vill arbeta med öppen innovation eller vill använda till exempel patent som grund för att attrahera investeringar.

Vägen fram till innovation sker genom olika typer av innovationsprocesser. Ett sätt att beskriva var man är i innovationsprocesser är en metod som togs fram av NASA på 1970-talet. Metoden går ut på att processen går genom ett antal steg, som kallas för Technology Readiness Levels. Oavsett om du är medveten om det eller inte påverkar det här synen på innovationsprocesser.

De flesta inser att världen inte är samma idag som på 1970-talet. Det gäller inte minst hur människor skapar saker. Innovationer skapas idag allt oftare i gemenskap med andra, där såväl kunder som leverantörer också kan bli en del av innovationsprocessen. Det är här en jämförelse kan göras med Mello. 1975 vann Lasse Berghagen schlagerfestivalen med Jennie, Jennie. Han var artisten, men hade också ensam skrivit text och musik. I årets Mello slogs ett rekord i antal upphovspersoner till vinnarbidraget, hela sex personer.

För att kunna få utväxling på innovationer krävs en helt annan rättighetshantering än den som pekas ut enligt NASAs modell. För att överhuvudtaget kunna ta innovationer till marknaden krävs att man vet vilka som äger vad när det är många som har skapat tillsammans.

Den 5 maj arrangerade Svenskt Näringsliv ett seminarium i seminarieserien ”Vem äger vad” på temat samskapande. Seminariet går att se i efterhand här. LÄNK

Under seminariet diskuterades hur innovationsprocesser ser ut idag kopplat till hur patent- och upphovsrätten reglerar vem som får bestämma över sådant som skapats. För ett företag som vill lansera en ny produkt eller en tjänst är det avgörande att veta om de faktiskt har skaffat sig rätten att göra det.

Seminariet fokuserade på patent- och upphovsrätt. Dessa båda immaterialrättigheter är på många sätt varandras kontraster. De är samtidigt de kanske allra viktigaste. Patent skyddar nya tekniska lösningar, medan upphovsrätt bland annat skyddar rätten till datorprogram. Reglerna för vem som äger vad ser helt olika ut för dessa respektive rättigheter. Det är dessutom så att reglerna skiljer sig åt mellan olika länder.

För att ett företag ska kunna ta en innovation till marknad måste de arbeta proaktivt med frågor kring de kunskapsbaserade tillgångarna. Risken är annars att någon annan blir rättighetshavare och helt kan blockera företagets möjligheter.

Seminariet avslutades med några tydliga slutsatser kring vad företag behöver tänka på:

• Det är nödvändigt att ha koll på vilka som faktiskt skapar saker.
• Det är nödvändigt att ha koll på vilka rättigheter som kan vara aktuella.
• Företag bör ta de här diskussionerna tidigt. Förhandlingspositionen är i princip alltid bättre tidigt i processen än när en eventuell lansering närmar sig.
• Tydliga avtal är på många sätt nyckeln.