Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET26 januari 2021

Sverige håller på att bli omsprunget i kunskapsekonomin

Om Sverige ska bibehålla sin konkurrenskraft måste vi frigöra utbildnings- och näringspolitiken från en gammal världsbild och anpassa oss till denna nya verklighet. Inte minst handlar det om att se till att våra stora kunskapsbaserade tillgångar verkligen tas tillvara. Därför har vi tagit fram en immaterialrättsstrategi, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.

Christina Wainikka
Foto: Ernst Henry Photography AB

Sverige är ett innovativt land. I Global Innovation Index som presenterades under hösten rankades Sverige tvåa, efter USA. Det finns dock anledning att ifrågasätta om vi får ut det vi kan av vår innovativa förmåga. European Innovation Scoreboard som presenterades i somras påpekade till exempel att Sverige visserligen är innovativt, men att vi inte är lika bra när det gäller kommersialisering och nya företag.

Avgörande för att få utväxling på innovationer är hanteringen av de kunskapsbaserade tillgångarna, såsom upphovsrättigheter, varumärken, patent och know-how. Det är här Sverige brister.

Ett strukturellt problem

Ett exempel på detta hittar vi bland förra årets nobelpris, för den så kallade gensaxen. En av pristagarna, Emanuelle Charpentier, var verksam i en forskargrupp vid Umeå universitet när upptäckten gjordes. En så tydlig svensk koppling borde avspegla sig i patentansökningarna. Men trots över 5 000 patentansökningar på området hittills nämns varken Umeå universitet eller någon forskare direkt kopplad till svenska universitet eller till svenska företag i de nyckelpatent som skyddar innovationen.

Exemplet är ett uttryck för ett strukturellt problem, som tyvärr får alldeles för lite uppmärksamhet från politiken.

Frågetecknen måste redas ut

Nyligen presenterade regeringen sin forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren. Från näringslivets sida fanns förhoppningar om att propositionen skulle innehålla konkreta förslag för att stödja kommersialiseringen av innovationer vid svenska universitet och högskolor. En aktuell utredning, Innovation som drivkraft – från forskning till nytta, innehåller nämligen förslag på hur immaterialrättshanteringen inom akademin kan bli bättre. Tyvärr saknas utredningens förslag i forsknings- och innovationspropositionen.

Propositionen pekar visserligen på vikten av samverkan med näringslivet, vilket är välkommet. Men för att resultaten av samverkan ska kunna komma till någon nytta behöver frågetecknen kring rättighetshanteringen redas ut.

Utvecklingen accelereras

Risken med det passiva reformarbetet är att forskningssatsningar blir ”pengar i sjön” på grund av osäkerheter kring vem som får göra vad med resultaten.

Det finns mycket goda skäl att – som många av våra konkurrentländer – arbeta mer aktivt med de immaterialrättsliga frågorna. I dag består 90 procent av ett större börsbolags värde av icke-materiella tillgångar, enligt Ocean Tomo. När konsultbolaget började göra sina undersökningar på 1970-talet var andelen 17 procent.

I EU står de immaterialrättsintensiva företagen för 45 procent av bruttonationalprodukten och för över 90 procent av exporten. SME-företag med registrerade rättigheter har 30 procent högre intäkt per anställd jämfört med SME-företag utan sådana rättigheter.

Coronapandemin accelererar utvecklingen, inte minst genom att snabba på digitaliseringen, konstaterar en rapport från FN-organet World Intellectual Property Organization, WIPO, som publicerades i veckorna. Kunskapsbaserade tillgångar kommer alltså att vara ännu viktigare för många länder när pandemin är över.

Fem åtgärder

Om Sverige ska bibehålla sin konkurrenskraft måste vi frigöra utbildnings- och näringspolitiken från en gammal världsbild och anpassa oss till denna nya verklighet. Inte minst handlar det om att se till att våra stora kunskapsbaserade tillgångar verkligen tas tillvara.

Svenskt näringsliv har därför tagit fram en immaterialrättsstrategi med ett antal förslag. Dels handlar det om att råda bot på kunskapsbristerna inom akademin och näringslivet, dels om att åtgärda bristerna i lagstiftningen.

Fem åtgärder framstår som särskilt viktiga:

1.  En innovationsutredning. En särskild innovationsutredning behöver tillsättas, med särskilt fokus på hur hantering av immaterialrättigheter och andra kunskapsbaserade tillgångar kan öka konkurrenskraften.

2.  En nationell strategi för immaterialrätten. Utredningen ovan bör ligga till grund för en nationell strategi för en bättre hantering av immaterialrättsfrågorna.

3.  Ett nationellt kunskapscentrum. Det bör skapas ett nationellt kunskapscentrum i Sverige efter finsk modell för att fungera som en kunskapshubb, inte minst för innovationsstödssystemet.

4.  Lagstiftningsöversyn. Översyn behöver göras så att nationella lösningar som inte är teknikneutrala tas bort eller ändras så att de ligger närmare regleringen i andra EU-länder.

5.  Sverige ska arbeta aktivt i harmoniseringsfrågor. Landsgränser spelar mindre roll vilket ställer högre krav på harmoniserad lagstiftning. Sverige bör arbeta aktivt för en ökad harmonisering, där strävan ska vara att nå en internationellt harmoniserad lagstiftning. Detta ökar företagens möjligheter att agera internationellt och sänker inte minst deras transaktionskostnader.

Förtjänar större allvar

Historien om hur Sverige blev ett rikt land är till stora delar också historien om hur Sverige blev en kunskapsnation. Men föregångslandet håller på att bli omsprunget. Det är dags att ta de immaterialrättsliga frågorna på det allvar de förtjänar.

Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist