Debatt: Näringslivet behöver besked om huvudstadens flygplatser

Effektiva transporter och tillgänglighet till internationella marknader är avgörande för vår långsiktiga konkurrenskraft. För att hålla jämna steg med befolkningsökningen måste vi kontinuerligt underhålla och utveckla infrastrukturen. Därför är det olyckligt att den politiska majoriteten i Stockholms stad är tvetydig i fråga om huvudstadsregionens flygplatser. Näringslivet behöver långsiktiga besked om både Bromma och Arlanda.

Företag som bidrar till välfärd och sysselsättning behöver alla fyra trafikslag; väg, järnväg, sjöfart och flyg. Flyget är särskilt viktigt för långväga eller tidskritiska resor och Sverige försörjs med utrikes flygförbindelser framför allt genom Arlanda, Kastrup och Landvetter. 

Arlanda intar en särställning som nav i det svenska flygplatssystemet. Årligen hanterar Arlanda fler resenärer och mer frakt än någon annan flygplats i Sverige. Landets största flygplats borde därmed vara ett angeläget intresse för huvudstadens politiker. Efter valet är Brommas framtid åter i fokus för den kommunala debatten, medan visioner för Arlanda saknas. Vi beklagar det.  

Majoritetsstyret säger sig vilja omförhandla avtalet om Brommas markhyra. Bromma flygplats är viktig för företag i hela Sverige. Ett beslut om avveckling år 2038 eller tidigare kräver fortfarande garantier och tydliga planer för hur utvecklingen av Arlanda ska genomföras och finansieras, och tidsplanen för det.

Enligt Swedavia krävs på sikt satsningar på Arlandas infrastruktur, inklusive eventuellt ytterligare en rullbana, oavsett om Bromma läggs ner före år 2038 eller inte. Ett ensidigt fokus på endera flygplatsen är därför feltänkt.

Nu behövs gemensam tydlighet från partierna i huvudstadens majoritetsstyre om hur de ser på flygplatsernas framtida utveckling, och vad Stockholms stad konkret kommer bidra med för att stärka Arlanda.

En hållbar och attraktiv flygplats med god tillgänglighet till andra länder är av strategiskt intresse för Stockholms stad. Stadens remissvar på Arlandautredningen och andra utspel ger tyvärr en tvetydig bild, och uppvisar svalt intresse för den Arlandaförhandling som regeringens utredare föreslagit. 

Majoritetsstyret föreslår även i budgetförslaget för 2023 att staden ska lämna samarbeten som på olika sätt rör flyg, inklusive Connect Sweden som är ett samverkansprojekt för att stärka Sveriges internationella flygförbindelser till gagn för näringsliv och medborgare.  

Globalt är flygtrafiken fortfarande påverkad av pandemins gränshinder och restriktioner. Men trots omvärldsläget var resandet på Arlanda i november endast 18 procent lägre än 2019-årsnivå.

Regionalt bidrar Arlanda direkt med omkring 17 000 arbetstillfällen fördelat på 600 företag. Men flygplatsens betydelse för ekonomin är betydligt mer omfattande, eftersom tillgängligheten främjar företagande både lokalt och i andra delar av landet.

Stockholm är huvudstad och dessutom en utpräglat internationell stad. Drygt 34 procent av stadens invånare har utländsk bakgrund. Goda flygförbindelser lockar även utländska direktinvesteringar och spetskompetens till Sverige. Arlanda är betydelsefullt för högre utbildning, forskning och internationella institutioner. Stockholms bristande flygförbindelser var en bidragande orsak till att Sverige inte var aktuellt för omlokalisering av EU:s läkemedelsmyndighet efter Brexit.

Ett genomförande av Arlandautredningens förslag fordrar investeringar i både infrastruktur och klimatomställning av flyget. Svenskt Näringsliv anser därför att regeringen bör söka en bred politisk överenskommelse om Arlanda inklusive väg- och järnvägsanslutningar.

Stockholms stads och Arlandas framtid är nära sammantvinnade. Staden är därför en naturlig partner.

Ett utökat engagemang för Arlandas framtid borde även välkomnas av Infrastrukturdepartementet eftersom flera av Arlandautredningens förslag kräver samverkan mellan staten, Swedavia och omkringliggande kommuner och regioner, inklusive Stockholms stad. 

Slarva inte bort möjligheten.

Artikeln publicerad i Di 2022-12-12