Regeringen måste visa handlingskraft i Arlandafrågan

Idag presenterades Arlandasamordningens slutredovisning. Den statliga utredningen har letts av Peter Norman och lämnar ett stort antal konkreta förslag för hur Arlandas konkurrenskraft och tillgänglighet kan stärkas.

Utredningen är välkommen och det finns ett stort antal förslag på bordet. Nu är tempot avgörande för att vi ska få utväxling av utredningens, samt tidigare utredningars, förslag. Regeringen behöver visa handlingskraft och agera för att modernisera Arlanda.

Arlandas utveckling är av hög vikt för näringslivet och det svenska investeringsklimatet. Både för internationell tillgänglighet och som nav för inrikestrafiken. Sverige är ett långt land i utkanten av Europa, flyget är en möjliggörare för hela landets utveckling och attraktivitet.

Arlanda har dock haft svårt att konkurrera med andra nordiska flygplatser när det gäller tillgänglighet och direktlinjer och det slår mot både produktion och tillväxt i Sverige. Mellan 2018–2023 minskade antalet flyg och flyglinjer till Arlanda från utlandet med 25 procent. Det är bekymmersamt för det svenska investeringsklimatet redan idag, på sikt kan det kosta oss än mer. Svenskt Näringsliv vill se ett tillväxtmål på 2,5 procent fram till 2035 och för att det ska förverkligas krävs investeringar i vår transportinfrastruktur.

Arlandasamordningens betänkande uppmärksammar behovet av att öka tillgängligheten till flygplatsen genom åtgärder för stärkt kapacitet för såväl väg som järnväg. Det behöver även bli enklare att resa med kollektivtrafik till Arlanda och bytesmöjligheterna mellan flyg och tåg måste förbättras. Utöver stärkt tillgänglighet efterfrågar Svenskt Näringsliv ett större helhetsgrepp på Arlandas utveckling, som rustar flygplatsen för framtiden, och för näringslivets behov.

Den 1 juli avskaffas flygskatten, ett välkommet bidrag till att stärka Arlandas konkurrenskraft. Att avskaffa nationella styrmedel som flygskatten är logiskt i ett läge när EU:s klimatpolitik har stärkts och nya styrmedel som fokuserar på utfasningen av fossila bränslen i sektorn beslutas, som till exempel EU:s utsläppshandel och EU:s kvotplikt för hållbara flygbränslen (ReFuelEU Aviation).

Det betyder inte att vi ska luta oss tillbaka från våra klimatambitioner, Arlanda behöver stärkas för att möta framtidens hållbara flyg, som kan gå både på el och fossilfria bränslen. Redan 2030 ska våra svenska inrikesflyg vara fossilfria. Men ett svagt Arlanda kommer inte att ha kapacitet att varken möjliggöra för framtidens mindre elflyg eller erbjuda infrastruktur för hållbara bränslen.