Ny rapport: Därför har Arlanda blivit en affärsrisk – ”Utvecklingen går att bryta”
Goda flygförbindelser handlar inte bara om resor till semesterresmål utan är helt avgörande för tillväxten, visar en rapport från Svenskt Näringsliv. ”Inget fel att flyga till solen men vi måste också kunna flyga dit där pengarna finns”, säger Fredrik Bergström, grundare Wikinarium.
Fungerande flygförbindelser är inte bara en fråga om transporter, det är lika mycket en fråga om tillväxt, sysselsättning, internationell konkurrenskraft och samhällsekonomi. Det är extra tydligt för ett land som Sverige, ett av världens mest innovativa, internationaliserade och handelsberoende länder, men också ett litet land i utkanten av Europa som i sin tur bara är en del i den stora världen.
– Flyget är en viktig del av den svenska tillväxtpolitiken. Det är en tydlig affärsrisk för Sverige om vi inte får fart på flyget, säger Nils Paul, infrastrukturexpert och initiativtagare till rapporten ”Flyger vi till tillväxt?”, som presenterades i dagarna.
Att det svenska flyget inte förmått lyfta efter pandemin och att antalet flygförbindelser med omvärlden halkar efter, är väl dokumenterat i olika undersökningar. Sveriges största flygplats Arlanda har fortsatt passagerarvolymer som ligger under de som rådde innan pandemin. Sveriges så kallade flygkonnektivitet, alltså möjligheten att resa med flyg till och från Sverige, har minskat med 33 procent sedan 2019. Tydligast är det när det gäller flygningar till och från destinationer utanför Europa: 40 procent mindre år 2025 än 2018.
– Med en krympande, i absolut eller relativ mening, nationell hubb riskerar svenskt näringsliv att tappa utvecklingskraft och landets attraktivitet för internationella investeringar och samarbeten minskas, säger Fredrik Bergström som tillsammans med Mattias Frithiof och Tore Englén skrivit rapporten och hänvisar till siffrorna ovan.
Bland annat är det bristen på direktförbindelser till stora och växande marknader, till ekonomiskt viktiga destinationer som riskerar att slå mot Sveriges behov av internationell tillgänglighet för handel, investeringar och kunskapsutbyte. 2025 var Arlanda den tredje största flygplatsen i Norden.
Rapportförfattarna har på ett jämförbart sätt kartlagt utrikes direktlinjer från Köpenhamn (Kastrup), Helsingfors (Vantaa), Stockholm (Arlanda) och Oslo (Gardermoen) och analyserat hur dessa sammankopplar respektive flygplats med ekonomiskt betydelsefulla länder och delstater i USA:
Kastrups direktlinjer går till marknader motsvarande 74 biljoner USD i BNP;
Vantaas direktlinjer går till marknader motsvarande 72 biljoner USD i BNP;
Arlandas direktlinjer går till marknader motsvarande 57 biljoner USD i BNP;
Gardermoens direktlinjer går till marknader motsvarande 50 biljoner USD i BNP.
I relation till den egna ekonomins storlek når Arlanda marknader motsvarande 94 gånger Sveriges BNP, att jämföra med 172 gånger för Danmark, 239 gånger för Finland och 104 gånger för Norge.
– Siffrorna visar tydligt flygets betydelse för sambandet mellan handel och ekonomisk tillväxt. Och att eftersläpningen kostar Sverige stora summor, säger Nils Paul.
Arlanda når semestermål, men inte växande marknader
Att goda flygförbindelser reducerar det ekonomiska avståndet mellan marknader och gör det möjligt för svenska företag att etablera och utveckla affärer utomlands, sätter fokus på Arlanda flygplats. En flygplats betydelse mäts ofta i antalet passagerare och förra året passerade 24,3 miljoner resenärer flygplatsen i Stockholm. Ett stort passagerarflöde är viktigt för flygplatsens utvecklingsmöjligheter, men som rapporten visar är det inte detsamma som att flygplatsen fullt ut är den resurs som näringslivet efterfrågar.
Frågan är alltså om de destinationer som går att nå från Arlanda knyter an till den globala ekonomin. En närmare granskning av antalet direktlinjer ut från Stockholm visar att linjenätet till del når semesterresmål och i mindre utsträckning är riktad mot ekonomiskt viktiga och växande marknader.
– Inget fel att flyga till solen men vi måste också kunna flyga dit där pengarna finns, konstaterar Fredrik Bergström, grundare Wikinarium.
En kontrast som visar att antalet passagerare inte betyder allt är Helsingfors, trots att Nordens fjärde största flygplats Vantaa med 17 miljoner passagerare är mindre än Arlanda, har linjenätet där utvecklats på ett annat sätt än från Stockholm. Helsingfors har ett betydande antal direktlinjer till ekonomiskt centrala destinationer i Asien och Nordamerika.
Trots att Vantaa totalt sett har färre utrikesavgångar än Arlanda, har det finska näringslivet 27 procent större direkt åtkomst till världsmarknaden än de som reser från Arlanda. Vantaa erbjuder alltså ett linjeutbud som är riktat mot stora ekonomier, vilket med god marginal väger upp det faktum att utrikesflyget är nästan 20 procent lägre än i Stockholm.
Arlanda en förlorare
Men Arlandas roll som förlorare på den nordiska flygmarknaden behöver inte vara permanent.
– Utvecklingen går att bryta men det kräver att både Swedavia som äger flygplatsen och näringslivet gör hemläxan, säger Nils Paul.
Mats Johannesson, nytillträdd vd på Swedavia, höll med om det under samtalet i samband med att rapporten presenterades.
– Flygmarknad och tillväxt hänger ihop. Vi vill att Arlanda ska vara en hävstång för svenskt näringsliv och då har vi jobb kvar att göra, erkände han.
”Flyget är en förutsättning för frihandel och tillväxt”
Skatter och avgifter, tilldelning av kapacitet, miljörestriktioner, resepolicys och andra faktorer påverkar efterfrågan på flygtrafik. Och just efterfrågan, viljan och behovet av att resa, är den avgörande faktorn för att flygbolagen ska etablera nya linjer eller utöka frekvenserna på befintlig trafik. Kort sagt måste flyget bli än mer självklart som en del i näringslivets tillväxt.
– Det går inte att göra affärer digitalt, vi måste ut och resa, träffas. Är tillgängligheten dålig då minskar de möjligheterna, konstaterade Staffan Salén, styrelseordförande i Salénia AB.
Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan en regions flygkapacitet och dess ekonomiska prestation: växande flygtrafik hänger ihop med stigande BNP och ökad handel. I sin tur ger det högre sysselsättning inom många branscher, bland annat turism, handel, avancerade tjänster och högteknologisk industri.
– Flyget är en förutsättning för frihandel och tillväxt. Utan goda flygförbindelser blir det svårare och dyrare att göra affärer från Sverige och med Sverige. Alltså är flyget är inte bara en transportfråga – det är en framtidsfråga, säger Nils Paul.
