Ny infrastrukturplan: Stor satsning på bättre vägar och järnvägar
Regeringens infrastrukturplan är en historisk satsning på både statliga vägnät och järnväg, skriver infrastrukturexperten Nils Paul.
Regeringen har presenterat den nationella transportinfrastrukturplanen för 2026–2037, i den fördelas 1171 miljarder kronor på Sveriges infrastruktur.
Den nationella planen beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas, och revideras vanligen vart fjärde år.
För två år sedan, i infrastrukturpropositionen, slog regeringen fast vägledande principer: prioritera underhåll, investeringar i ny infrastruktur med fokus på arbetspendling och godstrafik och ett trafikslagsövergripande perspektiv.
I hög utsträckning levererar den nya nationella planen utifrån detta.
Att rusta upp vägar och järnvägar är klok tillväxtpolitik i hela landet.
Nästan halva budgeten öronmärks för upprustning av befintliga vägar och järnvägar. Det är en historisk satsning som nollställer underhållsskulden på Sveriges statliga vägnät till 2037. För järnvägen är målet att, med höjda anslag och ökad genomförandetakt, återta det eftersatta underhållet till 2050.
Att rusta upp vägar och järnvägar är klok tillväxtpolitik i hela landet. Svenskt Näringsliv har länge efterfrågat en offensiv underhållssatsning och välkomnar regeringens prioritering. Underhållsskulden är ett politiskt misslyckande som nu rättas till.
Det är positivt att regeringen uppvärderar sjöfart och flyg med ett tydligare trafikslagsövergripande perspektiv.
Nyligen tecknade Sjöfartsverket kontrakt på en ny isbrytare som ska levereras 2029, och i den nationella planen skjuter regeringen även till medel för ytterligare isbrytare. Förnyelsen av isbrytarflottan är viktig för att hålla hamnar och farleder längs ostkusten öppna året runt.
Den nationella planen omfattar satsningar som knyter ihop trafikslagen och stärker anslutningarna till Sveriges viktiga hamnar och flygplatser. Till exempel ett Arlandapaket med väg- och järnvägsinvesteringar, järnväg till Landvetter flygplats, ökad kapacitet på E65 som förbinder Malmö med flygplatsen och hamnen i Ystad, samt fyrspår mellan Göteborg–Alingsås, vilket stärker Göteborgs hamn som Nordens största hamn och logistiknav.
”Mycket positivt att regeringen tar tag i underhållsskulden”
Regeringen prioriterar kapacitet i befintliga stråk genom nya spår på Södra och Västra stambanan samt investeringar i Malmbanan. I Stockholm ska ringleden slutföras med bygget av Östlig förbindelse, där olika finansieringslösningar ska prövas, något Svenskt Näringsliv framhållit som en möjlighet.
I Sydsverige läggs särskilt fokus på att förstärka infrastrukturen inför öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland. Trafikverket har tidigare haft i uppdrag att lämna förslag på hur infrastrukturobjekt i Öresundsregionen ska kunna tidigareläggas.
I infrastrukturpropositionen fastslog regeringen därtill att intäkterna från Öresundsbron bör användas till infrastrukturinvesteringar i Öresundsregionen, och därför ska en förhandlingsperson nu tillsättas med uppdrag att analysera tänkbara åtgärder.
17 procent av de tillfrågade företagen uppgav att bristande infrastruktur utgör ett betydande tillväxthinder.
I regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram ett förslag på nationell plan lades stor vikt vid samhällsekonomisk lönsamhet vid prioritering mellan olika investeringar. I fastställandet av den nationella planen har regeringen dock delvis frångått denna princip.
Däremot sätter regeringen vikt bakom orden om att effektivisera och uppnå bättre kostnadskontroll. Under planperioden ska Trafikverket pröva flera OPS-projekt (offentlig-privat samverkan), och på sikt bör ett statligt infrastrukturbolag bildas.
I Svenskt Näringslivs redovisning av Företagens regionala utveckling 2026 uppgav 17 procent av de tillfrågade företagen att bristande infrastruktur utgör ett betydande tillväxthinder.
Politik handlar om att prioritera. Att regeringen handfast har adresserat underhållsskulden är därför mycket välkommet, och satsningen kommer att göra vardagen enklare för väldigt många företag som i dag drabbas av försenade tåg och dåliga vägar.
Samtidigt skjuts andra angelägna projekt på framtiden, medan flera samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder har valts bort. Sverige behöver reformer som möjliggör fler infrastrukturinvesteringar på kortare tid, samtidigt som vi inte återigen får bygga upp en underhållsskuld.
En väl fungerande infrastruktur och transporter är centralt för tillväxten. Den nya nationella planen är ett steg i rätt riktning och ett trendbrott vad gäller underhållet.
