Ett välkommet skifte för svenska järnvägar och vägar
Trafikverkets förslag till nationell plan vittnar om ett paradigmskifte i hur vi planerar och prioriterar infrastrukturprojekt i Sverige, skriver Madeleine Svenberg, infrastrukturexpert.
Äntligen prioriteras underhåll – nästan 50 procent av avsatta medel fördelas till underhållsåtgärder. Samtidigt stärks fokus på samhällsekonomisk lönsamhet och kostnadskontroll. Den tidigare principen om ”lagt kort ligger” försvinner. Det betyder att infrastrukturinvesteringar vars kostnader sprungit iväg ersätts av projekt med låga kostnader och hög nytta.
Jacke: Mycket välkommet att svensk infrastruktur rustas upp
Planen är lång och förtjänar en ordentlig genomgång innan den välkomnas i sin helhet, men principerna som lyfts fram av såväl Trafikverket som infrastrukturministern är mer än välkomna.
Svenskt Näringsliv har under lång tid efterfrågat slutdatum för när underhållsskulden ska vara återtagen. Nu får vi äntligen besked. 2037 väntas vägunderhållet vara återtaget och 2050 för järnvägen.
Målåren skickar dock en tydlig signal om frågans vikt och betydelse, vilket inte ska underskattas.
Men målen är i sig inte nog – ett kontinuerligt arbete med att utveckla Trafikverkets upphandlingsmodeller, och att i högre grad nyttja privata aktörers innovationskraft, kommer att vara avgörande för att den svenska infrastrukturen ska kunna underhållas på bästa sätt.
Om upphandlingarna effektiviseras, borde det också gå att påskynda återuppbyggnaden, i synnerhet gällande järnvägen.
Målåren skickar dock en tydlig signal om frågans vikt och betydelse, vilket inte ska underskattas. Trafikverket omprioriterar också bland projekten som planeras och vi ser svart på vitt hur den tidigare principen om ”lagt kort ligger” försvinner till förmån för ökad samhällsekonomisk lönsamhet. Förutsägbarhet för investeringar är bra, men för att den långa planprocessen ska fungera effektivt är det viktigt att projekt i tidiga skeden ska kunna uteslutas – om kostnaden beräknas bli högre och nyttan lägre. En stärkt kostnadskontroll och transparens kommer att gynna den samhällsekonomiska lönsamheten i både denna, och förhoppningsvis kommande, nationella planer.
Ur ett näringslivsperspektiv, men för ett stärkt totalförsvar, uppskattas utbygganden av den högsta bärighetsklassen BK4. Det möjliggör tyngre lastbilar och effektivare godstransporter med lägre utsläpp som följd. En åtgärd som är både kostnadseffektiv och viktig för transportsektorns omställning.
Från Svenskt Näringslivs sida får det gärna slås fast att minst 50 procent av budgeten ska avsättas till underhåll fram till dess att anläggningen är återställd.
Det är också hög tid att nyttja möjligheterna som OPS kan innebära. Den privata sektorn kan bidra med ökad innovationskraft, effektivitet och kapital, något som kommer att behövas både för att underhålla och utveckla infrastrukturen i Sverige. Sverige måste höja sina tillväxtambitioner – en välfungerande infrastruktur är en viktig nyckel för att möjliggöra det.
Förslaget bygger på principer som behöver hålla över tid. Kommande nationella planer måste, oavsett regeringskonstellation, kvarhålla fokus på underhåll. Från Svenskt Näringslivs sida får det gärna slås fast att minst 50 procent av budgeten ska avsättas till underhåll fram till dess att anläggningen är återställd.
