Infrastrukturplanering brister enligt Riksrevisionen

Rapporten granskar särskilt arbetet med den nationella planen för transportinfrastrukturen som beslutades i juni 2022 och som sträcker sig åren 2022–2033. Riksrevisionen anser att utfallet av beslutet är sämre transportmöjligheter än annars hade varit möjligt, om prioriteringar och kostnadskontroll i stället sett annorlunda ut.

En fördröjning av samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder i infrastrukturen innebär på kort sikt att nyttor inte realiseras, på lång sikt kan situationen påverka investeringsklimatet. I Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel uppger vart fjärde företag att leveranser av varor har påverkats av brister i infrastrukturen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att de investeringar som regeringen valt inte alltid effektivt bidrar till att nå de transportpolitiska målen. Bland annat kritiseras regeringen för neddragningar av anslaget till järnvägens nya signalsystem ERTMS.

Regeringen får även kritik för sitt sätt att styra Trafikverket genom beslut som i praktiken satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel. Samtidigt anser Riksrevisionen att Trafikverkets interna kostnadskontroll förvärrat situationen. Att göra kostnadskalkyler av ett projekt i tidigt skede är dock förenat med osäkerheter.

Investeringar i infrastruktur är komplexa - det rör sig om stora budgetposter för staten, långa tidshorisonter och behov som är svårprognosticerade. Samtidigt är transporter avgörande för näringslivet, i princip oavsett bransch. Politiken har därför ett stort ansvar att förvalta infrastrukturen och säkerställa att den underhålls och utvecklas för att hålla jämna steg med befolkningsökning och tillväxt. Ytterst är det även politikens uppgift att förvalta planeringsmodellen för infrastruktur.

Ingen process är perfekt, och i stora drag fungerar dagens planeringsmodell väl. Men Svenskt Näringsliv har samtidigt lyft att dagens system med tolvåriga planer som revideras varje mandatperiod dras med problem som ackumulerats över tid. Sverige har en ökande underhållsskuld och flaskhalsar som inte blir avhjälpta.  

I oktober i år publicerade Svenskt Näringsliv antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur” där fem olika författare beskrev utmaningar förknippade med dagens planeringsmodell och gav förslag på små och stora reformer framåt. Många av de förslagen bör vara aktuella i ljuset av rapporten från Riksrevisionen. 

Riksrevisionens metod och rekommendationer lär säkerligen debatteras av politiker och branschorganisationer. I vår ges även riksdagen möjlighet att kommentera rapporten. Nästa steg är nämligen att regeringen inom fyra månader ska lämna en skrivelse till riksdagen och redovisa vilka eventuella åtgärder de avser vidta.