Så kan regeringen ge svensk godstrafik en nystart

2018 tog regeringen fram en godstransportstrategi med 95 åtgärder för mer effektiva, kapacitetsstarka och hållbara transporter. Näringslivet, som länge efterfrågat ett tydligare godsfokus, välkomnade initiativet. När Trafikanalys nyligen utvärderade strategin framkom emellertid att de positiva effekterna i hög utsträckning uteblivit. Strategin har däremot genererat många nya utredningar, analyser samt förslag som innebär riktat ekonomiskt stöd till vissa transportupplägg.

Tillförlitliga godstransporter stärker näringslivsklimatet och får företag att investera i Sverige. Regeringen, som säger sig vilja prioritera godstrafik för jobb och tillväxt, borde ge därför ge strategin en välbehövlig nystart med konkreta målsättningar.

Det är helt centralt att Sverige har en väl underhållen infrastruktur med tillräcklig kapacitet och en konkurrensutsatt marknad för transporttjänster. Med många nya industrietableringar om hörnet och ökat transportbehov är fungerande logistik en avgörande pusselbit.

Företagen köper transporter av insatsvaror, import och export av råvaror och färdiga produkter. Enligt Trafikverkets prognos beräknas den årliga tillväxten av gods till cirka 1,8 procent årligen till 2040. Ur statistiken framträder en särskilt stor efterfrågan på järnvägstransporter, första halvåret 2022 ökade godset med drygt 10 procent jämfört med föregående år.

Tillväxtprognosen kan dessutom vara i underkant. Dels tillkommer transittrafik av gods genom Sverige, dels finns som Svenskt Näringsliv visat i en rapport troligen en underskattning av distributionstrafik på väg i tätorter.

I ett läge då kapacitetsutnyttjandet av järnvägen är ansträngt borde debatten om tilldelning av tåglägen även ges större utrymme. Är det ändamålsenligt att upphandlade regionaltåg med mycket få passagerare ges prioritet före frakt? Nyligen framkom att nästan tomma pendeltåg upptagit kapacitet mellan Boden och Luleå. Situationen återkommer på flera sträckor i landet.

Just mot bakgrund av Trafikanalys utvärdering och näringslivets skriande behov är det hög tid att gå från utredning och analys till åtgärder. Företag som står inför investeringsbeslut här och nu måste veta att transporterna kommer att fungera.

Regeringen borde därför bjuda in näringslivet för en nystart av godstransportstrategin. Om uppdateringen ska bli meningsfull måste en ny strategi tydligare knyta an till infrastrukturplanering och samordnas med övriga relevanta strategier och uppdrag kring exempelvis export, handel och elektrifiering liksom med regeringens särskilda samordnare för företagsetableringar och expansioner i nordligaste Sverige. Flaskhalsar för godset behöver identifieras och åtgärdas och det eftersatta underhållet av infrastrukturen bör återtas senast år 2030.

Väck liv i godstransportrådet

Regeringen bör också återupprätta godstransportrådet som avvecklades förra hösten. Trafikanalys utvärdering visade att rådet i huvudsak varit ett forum för internt informationsutbyte, men ett nytt råd kan ges mer meningsfulla uppgifter och stärkt inflytande, till exempel genom möjligheten att lägga utredningsuppdrag.

Slutligen bör kansliet för strategins genomförande inrättas direkt på Regeringskansliet i stället för på Trafikverket. Eftersom genomförandet av åtgärder spänner över vitt skilda politikområden är det logiskt att kansliet har tillgång till olika departement och tjänstepersoner.

Regeringen har alla möjligheter att ge strategin en nystart och skapa ett bättre näringslivsklimat för fler jobb och högre tillväxt.

Artikeln publicerad i Altinget 2023-02-01