NYHET24 mars 2023

Internationell handel gagnar utsläppen: ”Både morot och piska behövs”

”Hur ska vi få fler att förstå de positiva sambanden mellan ökat välstånd och minskande utsläpp”? Det var en av frågorna som dröjde sig kvar efter en förmiddag där den internationella handeln och dess påverkan på miljön diskuterades.

Internationell handel kan vara ett sätt att få stordriftsfördelar för den cirkulära ekonomin, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.Foto: Tim Aro/TT

Nyligen anordnade Svenskt Näringsliv ett seminarium där rapporten ”Internationell handel, miljö och klimatet presenterades. Henrik Isakson, handelspolicyansvarig Svenskt Näringsliv, modererade ett samtal utifrån rapportens slutsatser.

På plats fanns forskarna bakom rapporten, Per-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, samt en panel där Fredrik Kopsch, Chefsekonom Timbro, Erik Merkus, Trade Policy Advisor vid Kommerskollegium och Anna Willman, klimatpolitisk expert, Fores.

Henrik Isakson slog inledningsvis fast att stödet för frihandel är stort i den svenska befolkningen. Men en farhåga hos många svenskar är att den globala handeln skadar miljön. Även om viss handel förstås kan vara negativ för miljön så stämmer detta dock huvudsakligen inte i praktiken och det finns mycket som pekar på direkta motsatsen.

Rapportförfattaren Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd på IFN, redogjorde för bakgrunden kring rapporten och hur forskningslitteraturen ser ut på området.

Han instämde i Henrik Isaksons beskrivning av handelns betydelse för ekonomin och välståndsutvecklingen globalt.

– Internationell handel har varit helt avgörande för den ekonomiska tillväxten i världen och lyft välfärden runtom i världen. Samtidigt har vi sett att tillväxten sätter press på miljön.

En av rapportens slutsatser är att det finns effektivitetsvinster med internationell handel. Forskning på området pekar på att internationella transporters betydelse för koldioxidutsläpp är relativt begränsad.

– Internationell handel kan vara ett sätt att få stordriftsfördelar för den cirkulära ekonomin, utvecklade Lars Persson.

Rapportens andra författare, Johan Norbäck, docent i nationalekonomi och verksam vid IFN, fick en fråga om hur entydiga siffrorna är och han svarade att det är viktigt att man ser till helheten och tittar på flera saker samtidigt och inte en enskild graf eller siffra, vilket rapporten också gör.

Sambanden handel och miljö

Under panelsamtalet sade Fredrik Kopsch, chefekonom Timbro, att det finns en fortsatt stor utmaning i att öka kunskaperna hos allmänheten kring sambanden mellan handel och miljö:

– 7 av 10 tror att utsläppen ökat.

Kopsch refererade till en undersökning som Timbro låtit göra.

Han lyfte även sambandet mellan ökat välstånd och mindre utsläpp.

– Vi har blivit rikare över tid och det har en positiv effekt på utsläppen, sade han och fortsatte med att peka på utmaningen med att få ut det sambandet:

– Hur ska vi få folk att förstå detta?

Anna Willman, klimatpolitisk expert, Fores, problematiserade rapportens slutsatser om den globala utvecklingen och pekade på att processen för utvecklingsländer att nå tillräckligt hög inkomstnivå för att det ska märkas på utsläppen är lång. Och dessutom ”inte önskvärd då man riskerar att släppa ut utsläpp under en lång tid”.

– Det vore bättre om alla länder implementerade ett enhetligt pris på utsläpp, menar hon.

Belöning och bestraffning

Panelen diskuterade också de sk ”klimatklubbarna” där medlemsländerna enas om att minska koldioxidutsläppen och med importtullar gör det svårare för länder utanför, som inte genomför motsvarande åtgärder för att minska sina utsläpp, att exportera till länderna i klubben.

Något som Anna Willman tror på som en metod förutsatt att det görs på ett bra sätt. Hon lyfte i samtalet även biståndets betydelse och betonade att omställningen kan göras ”både med morot och piska”.

Andra, såsom Erik Merkus, påpekade att klimatklubbar kan vara emot WTO:s regelverk. Han förordade i stället att den nu beslutade modellen för gränsjusteringsåtgärder CBAM (”klimattullar”) inom EU utvidgas till fler branscher och produkter.

Skriven avAnna Rennéus Guthrie
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist