NYHET7 mars 2018

”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.

Enligt Svenskt Näringslivs årliga rapport om företagsamheten har nyföretagandet rasat kraftigt bland välfärdsföretagen. Det gäller skolföretag likväl som vård- och omsorgsföretag. Fler väljer att avsluta sitt engagemang som företagare i välfärden. Orsaken går att finna i den osäkerhet som den så kallade välfärdsutredningen har skapat, ledd av Ilmar Reepalu.

– Om Reepaluutredningens förslag vinner laga kraft gör jag automatiskt konkurs. Det blir omöjligt att driva förskolor på min nivå. Det är viktigt att allmänheten får insikt om detta, säger Helena Dyrén, som äger och driver friförskolan Växthuset AB i Strängnäs.

Den vikande företagsamheten inom skol-, vård- och omsorgsföretag sammanfaller med startskottet av välfärdsutredningen våren 2015. Dess avsikt är att kraftigt begränsa möjligheterna för välfärdsföretag att göra vinst. Och det drabbar en bransch där framförallt många kvinnor har intagit ledarpositionen bland de företagsamma.

– Jag kände en enorm uppgivenhet då Reepalu presenterade startskottet för sin utredning. Men jag trodde aldrig att de skulle kunna dra den så långt som de nu har gjort. Det har lagt en våt filt över vår bransch och förlamat initiativkraften, säger Helena Dyrén.

Hon är en god representant för den typ av nyföretagsamhet som började blomstra i samband med valfrihetsreformen – en kvinna i välfärdssektorn som har hittat förbättringspotential inom sitt område och därför valt att starta eget företag.

– Jag fick möjlighet att starta min förskola för elva år sedan då den dåvarande förskolan skulle flytta ur dessa lokaler, säger Helena Dyrén.

På hennes förskola finns för närvarande 28 barn. Det är ett antal hon tycker är alldeles lagom med nuvarande lokaler och bemanning. Och hon trivs utmärkt med sitt arbete. Föräldrarna till barnen visar uppskattning och hon upplever inga hinder att utveckla sin skola hur hon vill.

– Det bästa med att bli egen företagare var att vi kunde utvecklas så som vi ansåg var bäst, utan att gå långa omvägar via den kommunala byråkratin. Här gör vi förändringar från ena dagen till den andra om vi tycker att det behövs, säger Helena Dyrén.

Hon är orolig för den okunskap som tycks finnas hos allmänheten om konsekvenserna av ett vinstbegränsningssystem och skyller mycket av detta på medierna.

– Det råder en enorm okunnighet hos allmänheten om effekterna av Reepaluutredningen. Jag misstänker att det är precis vad utredaren och regeringen är ute efter. Det handlar inte i första hand om att begränsa möjligheten för människor att stoppa pengar i egen ficka. Detta handlar helt enkelt om att tvinga välfärdsföretagen att lägga ner. För inget företag kan överleva om det inte får göra vinst, säger Helena Dyrén.

Enligt förslaget ska välfärdsföretagen endast tillåtas att göra en vinst på 7 procent av det operativa kapitalet. I Helena Dyréns fall, liksom för många andra välfärdsföretag i hennes storlek, är det operativa kapitalet negativt, eftersom hennes företag inte äger några stora tillgångar, som fastigheter, maskiner och dylikt.

– Det är ett regelrätt tvångsavslutande av mitt företag. Har man tänkt på konsekvenserna? Vart ska alla förskolebarn ta vägen? Kommunen kommer ju inte ha kapacitet att ta emot en bråkdel av dem när vi får lägga ner. Och vi står för 15 procent av alla förskolebarn i vår kommun, säger Helena Dyrén.

Men när den största rikstäckande medierna hjälper till med att sprida missuppfattningar om vinstbegreppet tycker hon att det är lätt att tappa hoppet.

– När ett av Sveriges mest välkända nyhetsankare står i Agenda och säger att företag ska få göra sju procent i vinst, då inser man att utredaren har varit framgångsrik med sina dimridåer, säger Helena Dyrén.

Hon är inte förvånad över den nya rapporten från Svenskt Näringsliv som visar att färre startar företag och alltfler avslutar företag inom välfärden.

– Det är upprörande men tyvärr inte förvånande. Vem vill starta företag i en bransch som regeringen har satt i strykklass? Vem vill riskera hela sin privatekonomi? Vilka banker kommer att ställa upp med lån? Vilka finansiärer vill satsa? Nej, det kommer bli snabb nedsläckning av privata aktörer inom välfärden – särskilt de mindre fristående företagen som ofta drivs av kvinnor.

Villkoren för privata välfärdsföretagVälfärd
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist