Riksrevisionen kritiserar dagens prövning av psykisk ohälsa

Riksrevisionen har intervjuat läkare i primärvården och granskat processen när sjukskrivande läkare ska bedöma arbetsförmåga och skriva läkarintyg vid psykiatriska diagnoser. Resultaten visar att läkarna upplever att det är oklart när ett läkarintyg anses vara tillräckligt underbyggt vid psykisk ohälsa. Tina Malmberg har varit projektledare för rapporten och pekar på att hälften av alla sjukskrivningar är kopplade till lättare psykisk ohälsa.

– Läkare inom primärvården jobbar med detta varje dag och deras uppfattning är att de har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav på intygen vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Detta riskerar bland annat att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert när sjuka ansöker om ersättning, säger Tina Malmberg.

Tina Malmberg pekar på riskerna med dagens system utifrån den självständiga roll både läkaren och försäkringskassans handläggare har.

– Utifrån det vi har sett så är det ingen rättssäker process. Det är svårt för individen att förstå besluten och varför det blir avslag hos Försäkringskassan. Besluten är i hög grad beroende på vilken läkare patienten har och vilken handläggare det är på Försäkringskassan. Inte minst med perspektivet att handläggaren på Försäkringskassan har ett stort handlingsutrymme och beslutar själv om en person ska få sjukpenning eller inte så är det viktigt med en rättssäker process, säger Tina Malmberg.

En person som under lång tid diskuterat sjukskrivningsprocessen för lättare psykiska sjukdomar är psykiatrikern Åsa Kadowaki. Hon har jobbat med psykiatrisk diagnostik och behandling i primärvården sedan 2004 i Östergötland. Hon vill vända på frågan och menar att det är fel utgångspunkt att titta på läkarintygens utformning. Hon menar att det inte är så stora problem i systemet om alla gör sin del och den medicinska bedömningen ligger till grund för arbetet.

– Jag tror inte att det är problem med läkarintygen. Det är inget problem att sjukskriva när det finns en sjukdom, men med lättare depression så ska man inte sjukskriva. Det är viktigt att läkarna säkrar sin del i sjukskrivningsprocessen genom att inte medikalisera normala livshändelser, som till exempel en skilsmässa. Försäkringskassan behöver stå upp för vad försäkringen täcker i sin del av processen. Gör man det så har jag sett många goda exempel där sjukskrivningarna minskar, kompletteringarna av läkarintygen blir färre och patienten förstår grunden till besluten, säger Åsa Kadowaki.

Åsa Kadowaki pekar på att det är den medicinska bedömningen som ska ligga till grund för läkarutlåtandet och att det idag är många patienter som kommer till vårdcentralen som inte mår bra, men där sjukskrivning inte hjälper patienten att bli frisk.

– Läkaren ska göra en medicinsk behandling av det som är sjukt. Jag tycker många läkare har tappat bort sig i skillnaden mellan diagnostik och kommunikation med patienten å ena sidan och relationen med patienten å andra sidan. Patienterna som kommer till vårdcentralerna mår inte bra, men de är inte sjuka och då hjälper det inte med sjukskrivning. Sjukvården måste ge tillbaka ansvaret till individen för att hantera svårigheter i livet. Obalans i livet och en stressad situation innebär att man som individ måste välja bort och fatta beslut. Det finns bra metoder för att jobba med stress men sjukskrivning hjälper inte, säger Åsa Kadowaki.

Granskningsrapporten föreslår inte någon ändring av dagens ordning för sjukskrivning vid psykisk ohälsa. Riksrevisionen föreslår istället att Försäkringskassan, Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården gemensamt ska definiera kraven på läkarintygen.

– Det krävs samsyn om vilka krav som är rimliga att ställa och vilka uppgifter som är möjliga att få fram i ett läkarintyg vid psykisk ohälsa. Vi rekommenderar därför regeringen att ge myndigheterna i uppdrag att se över Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys när det gäller psykiatriska diagnoser, säger Tina Malmberg.

Läs mer i rapporten