Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET19 februari 2016

Sjukfrånvaron ökar trots god hälsa

Sjukskrivningarna ökar men det har inget samband med sämre hälsa eller arbetsmiljö. Det visar en rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Det är en viktig signal att ta fasta på, skriver Catharina Bäck, sjukförsäkringsexpert.

I många fall är sjukskrivning en farlig medicin, menar Catharina Bäck, sjukförsäkringsexpert.

Sjukfrånvarons kraftiga upp- och nedgångar saknar samband med faktisk hälsa och arbetsmiljö. Det bekräftas av ESO-rapporten Sjukskrivningarnas anatomi (ESO 2016:2). Forskningen är också tydlig med att en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen behövs. ESO-rapporten belyser flera viktiga frågeställningar för att nå en låg och stabil sjukfrånvaro som motsvarar hälsan i befolkningen.

Sjukdom är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för sjukskrivning. Det krävs dessutom att arbetsförmågan är nedsatt. Finns arbetsförmåga – trots sjukdom – saknas förutsättning för sjukskrivning. Läkaren har en avgörande betydelse för att sjukskrivningen återspeglar detta.

De sjukskrivningar som nu främst ökar är de lättare psykiska diagnoserna, det är diagnoser som också tenderar att leda till långa sjukskrivningar. I ESO-rapporten pekar man på att läkarnas rätt att utfärda sjukintyg behöver villkoras. Sjukskrivning kan vara en farlig medicin. Det finns olika uppfattningar bland läkare om de som drabbas av ångest eller lider av depression mår bäst av att arbeta eller att sjukskrivas. Läkarna behöver bättre kunskaper i hur olika diagnoser påverkar arbetsförmågan, inte minst de psykiska. I rapporten föreslås att kvalitetskrav bör sättas upp för vårdgivare som skriver ut intyg och att vårdgivare ska kunna förlora rätten att utfärda intyg.

I likhet med många andra expertorganisationer är ESO-rapporten tydlig med att en bortre tidsgräns behövs i sjukförsäkringen. Forskningen är tydlig; tidsgränser och kontroller har en dämpande inverkan på sjukfrånvaron. I rapporten går man dessutom ett steg längre. Istället för att slopa den bortre tidsgränsen, som regeringen gjorde den 1 februari, menar man att den bortre tidsgränsen borde tidigarelagts. Detta bör regeringen ta till sig, inte minst om målet om 9 sjukdagar per försäkrad år 2020 ska kunna nås.

ESO-rapporten pekar också på behoven av att riksdagen formulerar ett tydligt mål för sjukfrånvaron för Försäkringskassan, för att nå en sjukfrånvaro på en nivå som stabilt motsvarar hälsan i befolkningen. Man menar att med ett sådant mål skickas en tydlig signal om vad som är en acceptabel nivå för sjukfrånvaron i samhället. Hälsa och arbetsförmåga är relativa begrepp. Man konstaterar att sjukfrånvaron idag påverkas av faktorer som inte alls har med den faktiska hälsan att göra, såsom personliga värderingar, social omgivning och tillgänglighet till vård.

Trots att företagen redan idag med råge finansierar sjukfrånvaron, lyfter rapporten frågan om att öka arbetsgivarnas kostnadsansvar. Detta i syfte att stärka arbetsgivarnas drivkrafter till förebyggande arbete och insatser för medarbetarnas återgång i arbete. Företagen har redan mycket starka drivkrafter i sjukprocessen. För företagen hänger god arbetsmiljö och hälsa hos medarbetarna nära samman med företagens konkurrenskraft, lönsamhet och överlevnad. Arbetsgivarna tar också stora kostnader för sjukfrånvaron. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen, premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring och ibland även sjukvårdsförsäkring för medarbetarna,innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier. Det är också värt att påminna om att den högsta sjukfrånvaron återfinns i kommuner och landsting, som har andra ekonomiska drivkrafter och förutsättningar jämfört med företag.

Hos företagen finns en hög medvetenhet om betydelsen av aktiva insatser vid sjukfrånvaro. I en enkätundersökning som Svenskt Näringsliv låtit göra framkommer att företagen satsar på såväl förebyggande som rehabiliterande insatser för att ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga. En betydande majoritet av företagen anser också att insatserna man gör har stor betydelse. Företagen satsar även på kompletterande privat sjukvårds- eller rehabiliteringsförsäkring. Det finns all anledning att dra lärdom av det goda arbete som bedrivs och se vilka ”friskfaktorer” som finns hos företagen som arbetar framgångsrikt.

Företagen efterfrågar stöd, råd och verktyg – inte fler regler eller ökade kostnader. Det skulle göra företagare mer försiktiga att rekrytera, men också försvåra för människor med risk för långvarig sjukfrånvaro att få arbete.

ESO-rapportens tydliga budskap att de ökande sjukskrivningarna saknar samband med faktisk hälsa och arbetsmiljö är en viktig signal att ta fasta på. Det är också viktigt att påminna om att arbete i grunden främjar hälsa och välbefinnande.

ArbetsgivarfrågorSjukfrånvaro
Skriven avCatharina Bäck
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist