Vi behöver en realistisk plan för att utveckla EU:s kapitalmarknader

För närvarande finns det en stark politisk ambition att utveckla kapitalmarknaderna inom EU, främst på grund av behovet av ökade investeringar för att hantera framtida utmaningar som exempelvis den gröna och digitala omställningen. Som påpekats i Draghi-rapporten finns det också ett starkt behov av att öka produktivitetstillväxten inom EU, och många ser kapitalmarknaden som en nyckelfråga i den kontexten. CMU (Capital Markets Union), som projektet kallas, är inte nytt utan lanserades 2014 i spåren av finanskrisen.

Svenskt Näringsliv ställer sig självklart bakom ambitionen att stärka EUs kapitalmarknader. Välfungerande finansiella marknader är en grundförutsättning för tillväxt och företagande. Samtidigt bör det poängteras att kapital är globalt rörligt och investeras där det finns goda förutsättningar för avkastning. Kapitalmarknadens funktion har en viktig roll, men ytterst är det goda förutsättningar för företagande som driver investeringar, innovation och tillväxt. Många av de underliggande problemen vad gäller EUs kapitalmarknadsutfall beror förmodligen till stor del på brister i investeringsklimatet.

I dagsläget är det inte självklart vad den förnyade CMU-agendan kommer innebära i praktiken. När CMU lanserades var ambitionen att försöka skapa en inre marknad för kapital och minska europeiska företags beroende av bankfinansiering. Det kan dock konstateras att resultatet blev synnerligen magert. Orsakerna till detta är många, men den främsta är att medlemsstaterna i stor utsträckning har visat sig ovilliga att harmonisera olika finansiella regelverk och centralisera tillsynen av de finansiella marknaderna. Det finns goda och legitima skäl till detta. EUs kapitalmarknader utgörs idag av 27 separata ekosystem, alla med en egen historia och kontext, både kulturellt och regulatoriskt. Vissa marknader är i dagsläget mycket sofistikerade, medan andra är betydligt mindre utvecklade. Att skapa ett gemensamt regelverk för hela EU med centraliserad tillsyn skulle därmed vara både svårt och sakna tydliga fördelar. Risken är att man i stället skadar det som fungerar väl.

En strategi med bättre förutsättningar att lyckas vore att i stället arbeta med att förbättra kapitalmarknaderna i varje enskild medlemsstat. Det bästa vore om detta sköttes via en formell process, där EU har en ledande roll och länder kan lära sig av varandra. Ett uppenbart område att hantera är hushållens sparande. De stora skillnaderna i hur stor andel av sparandet som investeras på kapitalmarknaderna tyder på att det finns utrymme att öka hushållens sparande i aktier och andra finansiella instrument. Det skulle kunna leda till både bättre avkastning för hushållen och bättre finansieringsmöjligheter för näringslivet.

Sverige lyfts ofta fram som ett av de länder som lyckats bäst med detta. Reformer som Allemansspar, ISK och PPM har sannolikt bidragit till utvecklingen. De policyområden som berörs av dessa, skatt och pensioner, är dock sådant som hanteras av medlemsstaterna, varför medlemsstaterna kommer behöva ta ansvar för ett eget reformarbete om kapitalmarknaderna inom EU ska stärkas och bidra till de ökade investeringar som behövs, inte minst för att klara den gröna och den digitala omställningen.

Den som önskar veta mer om hur Svenskt Näringsliv ser på EU:s strategi för att utveckla kapitalmarknaden kan läsa om det i vårt positionspapper.