Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET24 maj 2021

Entreprenörsskatten: ”Viktigt att dagens utformning blir kvar”

En ny rapport visar att sedan 3:12-reglerna reformerades har Sverige fått en boost i företagande. ”Det här är en utveckling som vi vill hålla fast vi”, sade Johan Fall, avdelningschef på Skatteavdelningen, på ett seminarium då rapporten presenterades.

Sedan regelverket reformerades 2006 har Sverige fått en positiv utveckling för företagandet. Men det är inte bara antalet 3:12-bolag som har ökat. Till exempel har även skatteintäkterna flerfaldigats, visar en rapport från Svenskt Näringsliv.Foto: Fredrik Sandberg/TT

3:12-reglerna, som också kallas Entreprenörsskatten, berör idag cirka 450 000 företag med drygt 1,5 miljoner anställda. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv som presenterades i veckan. Det är långt ifrån den bild som finansminister Magdalena Andersson förmedlade för ett par år sedan då hon sade att det är ett regelverk som snarare omfattar stekare på Stureplan.

Sedan regelverket reformerades 2006 har Sverige fått en positiv utveckling för företagandet. Men det är inte bara antalet 3:12-bolag som har ökat. Till exempel har även skatteintäkterna flerfaldigats, visar rapporten.

Johan Fall, avdelningschef på Skatteavdelningen.
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Många av kurvorna i rapporten visar att det har blivit fler anställda och fler företag. Det har bidragit till en positiv utvecklig för svensk ekonomi. Det är klart att det inte bara är skatter som påverkar, men de är en viktig faktor för de här företagen. Det är en utveckling vi vill hålla fast vid, sade Johan Fall, avdelningschef på Skatteavdelningen, under ett seminarium då rapporten presenterades.

Skattereglerna för företagare är ofta komplicerade, men entreprenörsskatten måste nog tillsammans med momsbeskattningen sägas tillhöra den absoluta krångeltoppen. Väldigt förenklat reglerar entreprenörsskatten hur utdelningar och kapitalvinst ska beskattas för fåmansbolag. Reglerna rör de delägare som själva - eller har närstående som – är ”verksamma i betydande omfattning” i fåmansföretag.

Eftersom regelverket medför att det blir stora skillnader i hur företagare beskattas så finns en kritik bland vänsterdebattörer om att reglerna är för gynnsamma, medan näringslivsföreträdare påpekar att de är en förutsättning för företagande och risktagande.

Anna Grånäs Jakobsson är ägare och vd på Rättviks Trappfabrik som idag har nio anställda. För henne är det av största vikt att Entreprenörskatten i dagens utformning blir kvar eller ännu hellre förbättras.

En reformering av 3:12-reglerna i positiv riktning skulle innebära att vi kan anställa flera personer.
Anna Grånäs Jakobsson , ägare och vd på Rättviks Trappfabrik 

– Skattetrycket blir en oerhört viktig fråga för oss eftersom vi inte kan rationalisera oss så mycket mer till en mindre kostnadsmassa. En reformering av 3:12-reglerna i positiv riktning skulle innebära att vi kan anställa flera personer, säger hon.

Hon pekar just på en av rapportens slutsatser, att det är i de små och medelstora företagen flertalet nya jobb skapas. Enligt statistik från SCB har dessa företag netto svarat för drygt fyra av fem nya jobb under de senaste 25 åren. Och många av dem har fått en skjuts av 3:12-regelverket.

Redan oro för förändring leder till försämring

Finansminister Magdalena Andersson har vid flera tillfällen lyft fram just att 3:12-reglerna måste skärpas. Socialdemokraterna försökte redan 2016 införa en rad förändringar som skulle slå hårt mot fåmansföretagare, men Riksdagen stoppade försöket denna gång.

Sedan dess har Januariavtalet tillkommit och i det står det klart och tydligt att 3:12-reglerna ska förenklas. Men pandemin har kommit i vägen för reformarbetet, menar Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för C. Han företräder ett av de partier som slöt överenskommelsen 2018, Centerpartiet.

 Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för C.

– Men jag har gott hopp om att utredningen borde komma igång snart. Vi borde få en klok och genomförbar förändring på plats. Det borde vara en fråga för nästa mandatperiod att genomföra förändringarna, säger han.

Det går inte att tolka det som står i Januariavtalet på annat sätt än att det är en förbättring av regelverket som avses, menar han.

– Om det blir en fråga om att välja mellan ingen förändring alls och en försämring då är status quo att föredra. Vi medverkar inte till försämringar av 3:12-regelverket, säger han.

Emil Källström och Anna Grånäs Jakobsson menar att oron för en skärpning i sig är skadlig eftersom det leder till suboptimala beslut bland företagen, vilket i slutändan får negativa konsekvenser för jobbtillväxt och svensk ekonomi.

Anna Grånäs Jakobsson efterfrågar långsiktighet. Hon beskriver hur oron snabbt spred sig i företagarkollektivet 2016, förra gången då Socialdemokraterna ville göra stora ingrepp i regelverket.

– Bara det att det fanns ett hot om en försämring gjorde att många företagare tog en stor utdelning ur företaget, ett kapital som det hade varit bättre om det hade fått stanna och arbeta i företaget. Orden har stor makt, så är det, säger hon.

I rapporten pekar författaren Johannes Nathell på en lång rad förslag som skulle göra regelverket ännu mer gynnsamt för företagare. Det handlar bland annat om att höja det så kallade schablonbeloppet i förenklingsregeln. En majoritet av företagen använder sig i dag av förenklingsregeln, visar rapporten.

Andra förslag är att delägare med mindre ägarandelar ska garanteras ett skäligt gränsbelopp och att slopa det så kallade fyraprocentskravet. Det infördes 2014 och motiverades med att det gynnade stora fåmansbolag som ”gjorde om” anställda till delägare och därmed kunde dra nytta av kapitalbeskattningen. Men enligt Svenskt Näringsliv får begränsningen stora negativa effekter eftersom den bland annat leder till att stora fåmansbolag inte får ett incitament att växa ytterligare genom att ta in fler delägare.

Richard Hellenius, expert på företagsbeskattning, anser att en viktig orsak till kritiken mot entreprenörskatten är att politiker och makthavare inte förstår vad det innebär att vara företagare.

– Jag tror att debatten påverkas av att det inte finns en full förståelse för vad risktagande innebär och vad det innebär att vara företagare. Men under pandemin tror jag att insikten om hur riskfyllt det faktiskt kan vara har accentuerats. Vi är en situation nu i slutfasen av pandemin där vi måste ställa oss frågan; hur får vi företagen att våga satsa igen. Det gör att dessa frågor är mer aktuella än på länge, säger han.

Skatt på företagande
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist