Höga marginalskatter stoppar kvalificerad utländsk kompetens

Svenska arbetsgivare kan tvingas betala dyra pengar för att locka hit utländsk arbetskraft. Detta för att kompensera för den höga inkomstskatten som medarbetaren annars inte hade behövt tänka på i andra länder. Det visar Svenskt Näringslivs rapport ”Etablering i Sverige kostar mer” som presenteras i samband med ett webbinarium på tisdagen.

– Det här visar att Sverige inte har tillräckligt konkurrenskraftigt regelverk när det gäller marginalskatter. Att man nyligen tog bor värnskatten var visserligen bra, men är alldeles otillräckligt för att skapa ordentlig konkurrenskraft, säger Johan Fall, skattechef på Svensk Näringsliv som har tagit del av rapporten.

I rapporten har revisionsjätten EY beräknat merkostnaden för ett typfall där ett företag flyttar en medarbetare till Sverige från Lettland, Tyskland, Storbritannien, USA och Kina. Typfallet bygger på att den anställde har 60 000 kr efter skatt i hemlandet och hur stor kompensationen blir

i Sverige. I ett annat typfall beräknas kostnaden om den anställde har 60 000 kronor i månaden efter skatt i hemlandet och ska få motsvarande köpkraft i Sverige efter skatt, det vill säga kompensation för köpkraft och skatt.

Enligt beräkningarna kan merkostnaden per månad för att kompensera en medarbetare från exempelvis Kina och Lettland bli påfallande hög, 82 000 respektive 66 000 kronor. Det motsvarar kostnaden för att avlöna två medarbetare i Lettland och Kina. Motsvarande merkostnad från Tyskland kan landa på 20 000 kronor och i Storbritannien och USA ligger den på 15 000 respektive 31 000 kronor.

Enligt Johan Fall visar typfallen att inkomstskatten inte bara är en fråga för individen utan också spelar en viktig roll för Sveriges konkurrenskraft. Han hoppas därför att budskapet i rapporten kan nå fram till politiker och ge dem en djupare förståelse för marginalskatternas effekter.

– Det är viktigt att få en diskussion i linje med vad vi lyfter i den här rapporten om de höga marginalskatterna och hur de fungerar i praktiken. Det här är verklighetsnära exempel för bolag som har lättrörlig personal och som behöver rekrytera kvalificerade människor, säger han.

Sedan 20 år tillbaka har Sverige visserligen gett utländska medarbetare möjlighet att ta del av den så kallade expertskatten, som innebär att 25 procent av lön och löneförmåner är skattefria. Men även om avsikten är god är insatsen för svag för att göra någon större skillnad, menar Johan Fall.

– Det är väldigt snålt tilltaget, det tar lång tid att få besked och det finns ett antal steg man ska gå igenom. Expertskatten kan visserligen ses som en bekräftelse från politikens sida att det är problematiskt med för höga marginalskatter. Men jag tror aldrig man kan komma tillrätta med det här problemet förrän man sänker marginalskatten, säger han och fortsätter:

– För att vi ska hamna i samma genomsnitt som våra konkurrentländer behöver vi komma ner till runt 40 procent i marginalskatt. Det är omkring 10 procentenheter från var vi befinner oss idag. Ju förr desto bättre, då skulle man kunna sänka alla 10 procentenheter på en gång. Men man kanske också kan tänka sig att man tar två steg med 5 procentenheter i taget. Men det behöver vara hyfsat tydliga steg så att det blir lättbegripligt för företag som rekryterar utländsk personal.