Höjda skatter hotar företagen och jobben

Varje stor samhällsutmaning Sverige står inför kommer kräva ett starkt, innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Ska vårt välstånd öka, resurserna till välfärden, klimatomställningen och infrastrukturen stärkas krävs det företag som växer, exporterar och tjänar pengar.

Näringslivet spelar också en helt avgörande roll för att bryta segregation och utanförskap. Det är i företagen som jobben behöver komma för att självförsörjningen ska kunna öka och fler på allvar ska komma in i vårt samhälle. Då behöver kompetensförsörjning, utbildningssystem och arbetsmarknad fungera. Först då kan den arbetskraft som finns ges chansen att komma i arbete.

Mot den bakgrunden är det både oroande och obegripligt att finansministern och andra debattörer driver på för återinförd förmögenhetsskatt och för andra skärpningar av beskattningen av företag, sparande och investeringar. Allt det vi behöver mer av ska bli dyrare och svårare.

Redan signalen om att skatten på sparande och investeringar kan höjas skadar investeringsviljan. Under de senaste månaderna har jag mött stora och små företag och investerare som är djupt oroade över utvecklingen. Debatten borde handla om något helt annat.

Sveriges stora problem är inte att skatterna i allmänhet eller på företagande i synnerhet är för låga. Det finns verkliga samhällsproblem att hantera. Och ska vi klara dem behöver vi mer riskvilligt kapital, mer entreprenörskap och ett näringsliv med kraft att ta Sverige framåt efter pandemin. 

Utanförskapet uppgår idag till motsvarande 800 000 heltidstjänster. Hundratusentals arbetsföra människor som skulle kunna försörja sig själva gör inte det. Barn växer upp i familjer där mamma och pappa inte jobbar och många som kommit hit under senare år blir inte del i vårt samhälle. De sociala och ekonomiska konsekvenserna för individer och familjer är uppenbara. Kostnaden för samhället tränger ut investeringar i framtiden.

Detta är verkliga samhällsproblem. Att Sverige som ett av EU:s sista länder slopade förmögenhetsskatten, att vi fått mindre drakonisk beskattning av entreprenörer eller att 3,1 miljoner svenskar sparar i Investeringssparkonton är det inte.

Jobben och tillväxten är en ödesfråga för den långsiktiga finansieringen av välfärden. Utanförskapet kostar de offentliga finanserna 270 miljarder kronor per år. De indirekta kostnaderna för ett samhälle som inte håller ihop är betydligt högre. Att få människor i arbete handlar om självkänsla, sammanhang och makten över det egna livet.

För varje individ som går från bidrag till egenförsörjning stärks de offentliga finanserna med 340 000 kronor. Bryter vi utanförskapet frigörs enorma resurser för det vi alla vill satsa på. En skola i världsklass, en vård som levererar, trygghet på gator och torg, en modern infrastruktur, framtidsinvesteringar för klimatet osv. Ett samhälle där människor arbetar och försörjer sig själva blir tryggare, friare och rikare. Företagens roll för att åstadkomma detta är helt avgörande.

De skattehöjningar som föreslagits på senare tid skulle dessutom inte ens på kort sikt till närmelsevis generera belopp som motsvararar effekterna av en växande ekonomi och ett brutet utanförskap.

I verkligheten skulle en ny förmögenhetsskatt – oaktat vad den kallas – slå direkt mot investeringarna och leda till kapitalflykt, försämrat investeringsklimat och ett mer oöverblickbart skattesystem. Det återupprepade hotet att skärpa skatten för entreprenörer skulle få motsvarande effekt.

Entreprenörsskatten (de så kallade 3:12-reglerna) omfattar 475 000 delägare i 450 000 företag, som inklusive dotterbolag har 1,5 miljoner anställda. Under lång tid kritiserades regelverket och den dåvarande socialdemokratiska regering reformerade det från 2006. Fler förändringar har genomförts för att öka legitimiteten bland företagarna, undvika tillväxthämmande beskattning och stärka incitamenten till risktagande.

Sedan 2005 har antalet anställda i dessa företag ökat med 50 procent. Det är en halv miljon jobb. Att personalkostnaderna under samma period haft en ännu starkare utveckling visar att det är jobb med en god lön som skapas. Stryper man detta stryper man en stor del av jobbtillväxten i Sverige och möjligheterna för svenska framtidsföretag. Det är en stor utmaning att bryta utanförskapet, utan växande företag som kan och vill anställa kommer det med säkerhet inte att lyckas.

Svenska företag ser med stor oro att valet 2022 riskerar att handla om hur skatterna på företagande och investeringar ska kunna höjas. Det skulle skada Sveriges återhämtningsförmåga, långsiktigt minska resurserna för vård, skola och omsorg och – framförallt - undergräva våra möjligheter att bli ett växande, inkluderande och mer jämlikt samhälle. En växande ekonomi är förutsättningen för vår välfärd, inte ett ännu högre skattetryck.

Svenska företag är starka och konkurrenskraftiga. Våra medlemsföretag har under de senaste decennierna skapat hundratusentals nya jobb. Det avgör välståndet i vårt land, men också att de som idag står utanför ska kunna gå från utanförskap till självförsörjning.

Det är här debatten måste föras. Hur stärker vi jobbskapandet? Hur bryter vi utanförskapet och klarar kompetensförsörjningen? Hur får vi fler växande företag? Hur ser vi till att investeringsklimatet förbättras? Det är avgörande frågor för Sverige. Vi har inte råd att skatta sönder framtiden.