Sänkt ägarskatt bra för investeringsviljan

Den viktigaste faktorn bakom ökat välstånd är högre produktivitet. Med högre levnadsstandard (BNP per capita) kan mer resurser läggas på de varor och tjänster som människor behöver och efterfrågar. Ökad produktivitet kommer till största delen från innovationer och teknisk utveckling. Företag som utvecklar nya varor och tjänster förändrar sättet att producera och konsumera resurser. Tack vare tusentals stora och små innovationer är våra liv fysiskt lättare, längre och friskare och för de allra flesta bättre än för hundra år sedan. En förutsättning för ekonomisk utveckling är investeringar.

Enligt den senaste offentliga utredningen om det svenska entreprenörsklimatet är skattepolitiken det viktigaste för ett attraktivt investeringsklimat. Forskningen ger idag ett starkt empiriskt stöd för att konkurrenskraftiga ägarskatter bidrar till ökade investeringar i Sverige. Så har det inte alltid varit. Länge trodde forskare och politiker att svenska ägarskatter inte påverkar investeringarna i Sverige. Anledningen var antagandet att kapital och investeringar rör sig kostnadsfritt över våra gränser. De investeringar som inte svenska ägare genomför antog man skulle genomföras av utländska ägare. Idag vet vi från forskningen att gränser spelar roll, och att investerare påverkas av så kallad home bias. Därmed påverkar de svenska ägarskatterna mängden investeringar som genomförs i Sverige.

I en rapport från Svenskt Näringsliv som presenteras den 7 juni redovisas resultatet av en kartläggning av ägarbeskattningen i 16 länder som vi har låtit Skeppsbron Skatt göra. De svenska ägarskatterna är de högsta av alla 16 länder och vår lägsta skattesats är högre än genomsnittet för de lägsta skattesatserna. I Sverige kan en entreprenör eller ägare drabbas av skatt på upp till 55 procent av en utdelning eller vid försäljning av företaget. Vi saknar också kraftfulla incitament och lättnadsregler för entreprenörer som många andra länder har.

Med utgångspunkt i den internationella kartläggningen samt en genomgång av forskningen på området är slutsatsen att den svenska ägarbeskattningen inte är konkurrenskraftig och att den behöver reformeras. Vi fokuserar analysen och reformförslagen på det riskfyllda och innovativa företagandet. För att uppnå högre välstånd genom ökad konkurrenskraft behövs starka incitament för investeringar och riskfyllt entreprenörskap.

Viljan till risktagande påverkas bland annat av den trygghet man har som anställd. Företagare har ofta inte möjlighet att utnyttja trygghetssystemen i praktiken, och det kanske inte heller alltid är önskvärt. Att lämna en relativt trygg tillvaro som anställd för att bli företagare innebär ett ökat risktagande. Till det ska riskerna i själva företagandet läggas. Innovationer kräver tid och pengar för att utveckla och kommersialisera. Först i den senare fasen vet man hur efterfrågan ser ut. Efter mycket jobb och slit kan ett överskott finnas kvar. Om ägarskatterna gör att den förväntade ersättningen inte står i proportion till de risker man ser framför sig, kommer färre att investera.

Vinsterna av företagande är monetära för ägarna, men för samhället är de större och de tillfaller konsumenterna genom de innovationer och den utveckling som nästan alla kan använda. Innovativa företag tar ofta stora marknadsandelar då de introducerar nya produkter, vilket kan ge dem stora vinster en period. Efter en tid brukar konkurrenter komma ikapp, vilket medför att priserna och vinsterna sjunker. Konkurrens är en starkt utjämnande kraft i en marknadsekonomi eftersom vinster och överskott går från några få producenter till mångdubbelt fler konsumenter. Ingen enskild politisk reform kan troligtvis mäta sig med den stora spridning av välståndet som sker när ökad köpkraft och bättre varor och tjänster når ett lands befolkning. Förutsättningen för all utveckling är dock att investeringar genomförs av ägare som är villiga att ta de nödvändiga riskerna.

För att ta tillvara den fulla potentialen för entreprenörskap och välstånd i Sverige behöver reformer göras inom ägarbeskattningen. Vårt reformförslag ska ses som ett mål på några års sikt som kan nås stegvis.

Skattesatsen på kapitalvinster och utdelningar bör sänkas från dagens nominella 30 procent till 20 procent. Spänningen mot arbetsbeskattningen kan bringas ned genom att marginalskatten, som idag är den högsta i världen, sänks.

Det behövs särskilda lättnadsregler i ägarbeskattningen för att stimulera till ett ökat entreprenörskap. Sådana system behöver utredas men det finns exempel i bland annat Storbritannien, Kanada och Irland vilka kan tjäna som inspiration.