EU måste prioritera forskningen

Världen står inför en ny ekonomisk ordning. Om tio år är Kina världens största ekonomi följt av Indien och USA. På runt tionde plats återfinns Tyskland som första europeiska land.

Samtidigt som den ekonomiska tyngdpunkten förskjuts mot Asien blir det europeiska samarbetet allt viktigare. Utan EU blir det svårare att tillvarata europeiska intressen.

Ett tydligt sådant intresse är forskningspolitiken. Ett gemensamt europeiskt forskningsområde skapar konkurrens över gränserna vilket stärker forskningens kvalitet. Samarbete mellan kunskapsinstitutioner i olika medlemsländer sprider kunskap över kontinenten. Samverkan med europeisk industri skapar konkurrenskraft och högteknologisk spets.

Det sägs ibland, lite raljant, att Asien satsar på kunskap, USA gör affärer och Europa delar ut jordbruksstöd. De oroväckande signaler som nu kommer från Bryssel om nedskärningar i nuvarande FoU-program bär tyvärr syn för sägen. Det skapar dessutom stor osäkerhet kring EU:s ambitioner för forskning i den kommande långtidsbudgeten.

Redan idag underinvesterar EU i forskning jämfört med USA och Kina. Inte ett enda av världens 20 främsta universitet finns inom EU27. Gapet mot omvärlden fortsätter att öka, vilket är ett illavarslande tecken.

Att i detta läge dra i bromsen är fel väg att gå. EU:s nuvarande ramprogram Horizon 2020 bör genomföras enligt plan och ambitionsnivån för nästkommande ramprogram bör höjas ytterligare.

EU:s brist på forskning är också ett viktigt argument till varför budgeten som helhet bör reformeras. Är det rimligt att enbart jordbruksstödet idag är fem gånger större än EU:s forskningsbudget samtidigt som världen står inför den största samhällsutmaningen under vår generation? För att klara klimatomställningen och konkurrensen i en omvärld där de globala FoU-investeringarna fördubblats på tio år måste EU våga sätta blicken mot 2050 snarare än 1950.

Tillväxtekonomierna kommer under de kommande årtiondena att ta igen det ekonomiska försprång som västvärlden haft ända sedan den industriella revolutionen. Det är en i grunden positiv utveckling som lyfter miljoner människor ur fattigdom. Men det ställer också stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen.