NYHET17 januari 2024

Högskolan måste bana väg för livslångt lärande

Utbildningsutbudet i högskolan måste understödja näringslivets kompetensförsörjning. Det handlar både om bättre grundutbildning och vassare fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma, skriver Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert.

Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert.Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Sverige har stora samhällsutmaningar. Arbetsmarknaden förändras samtidigt som det råder kompetensbrist. Tre av tio rekryteringsförsök i Svenskt Näringslivs medlemsföretag misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så stor del som 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning.

Det pågår en strategisk klimatomställning i näringslivet. Inom många områden äger teknikskiften rum och omvälvande processer för att producera mer fossilfritt. Automatisering, energi, el, hållbar byggnation, processteknik, digitalisering (programmering och AI) och matematik är gemensamma kompetenser som samtliga branscher efterfrågar. Kompetensbristen hindrar klimatomställningen enligt 60 procent av våra branscher. Det gör att företag tvingas säga nej till affärer och uppdrag. Och pausa eller avsluta expansioner, vilket påverkar lönsamheten negativt. Kompetensbrist blir ett tillväxthinder och försämrar Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och välstånd.

Det ställer krav på relevant högskoleutbildning av god kvalitet. Både vad gäller grundutbildning och fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma – det som vi kallar det livslånga lärandet – så att näringslivet ska kunna klara sin kompetensförsörjning och för att yrkesverksamma ska kunna byta arbete och bransch.

I Sverige utgår högskoleutbildning främst från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov.

Men 4 av 10 företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen brister i relevans. I Sverige utgår högskoleutbildning främst från studenternas efterfrågan snarare än arbetsmarknadens behov. Även om det finns många goda lärande exempel på universitet och högskolor som är bra på samverkan med näringslivet så saknar Sverige strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka dimensionering, innehåll och formatet, vilket riskerar att göra högskoleutbildningarna mindre relevanta.

Därför menar Svenskt Näringsliv att utbildningsutbudet i högskolan måste understödja näringslivets kompetensförsörjning. Arbetsmarknadens behov måste i högre grad styra kursutbudet. En framgångsfaktor är en god samverkan mellan näringslivet respektive universitet och högskolor avseende utbud och efterfrågan för en bättre matchning.

Ett gott lärande exempel är Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, som avsätter särskilda resurser för att utveckla fakultetens utbud av utbildning för yrkesverksamma.

Ett gott lärande exempel är Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, som avsätter särskilda resurser för att utveckla fakultetens utbud av utbildning för yrkesverksamma under åren 2023-2027. Universitet fokuserar på livslångt lärande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka individers kompetens och anställningsbarhet. En viktig del är samverkan med en referensgrupp med representanter från företag och offentlig sektor. Visionen är att fakulteten genom tät kontakt med alumner, näringsliv och omgivande samhälle såsom yrkesutbildningar, kommuner och regioner utgör en bred plattform för ett livslångt lärande genom hela arbetslivet.

Jag kommer representera Svenskt Näringsliv i referensgruppen och kommer lyfta näringslivets perspektiv. Målbilden är att om fem år utgörs fem procent av fakultetens studenter av yrkesverksamma individer och att utbudet för yrkesverksamma och ett livslångt lärande motsvarar fem procent av fakultetens utbildning.

Högskolan har en allt viktigare roll för det livslånga lärandet så jag ser fram att inom ramen för referensgruppen vara med och påverka såväl utbud som innehåll och format på kurser och program. Men också att vara en partner i en kunskapsresa till att omforma Uppsala universitets erbjudande om att framtidssäkra det högre utbildningssystemet.

Högskolan
Skriven avUlrika Wallén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist