Kvalitet, relevans och effektivitet för tillväxt i högre utbildning - Samtida reformförslag avseende högskolesektorn, maj 2026

Sverige har länge utmärkt sig som en liten kunskapsintensiv exportekonomi. Svenska företags förmåga att tillvarata kompetens och omvandla den till ekonomiskt värde har varit avgörande för landets tillväxt. Högre utbildning har spelat en central roll i denna utveckling, men trenden ser numera allt dystrare ut.

Dessvärre har Sveriges position inte vårdats på senare år. Högre utbildning kan tvärtom beskrivas som ett mycket underreformerat område. Och konsekvenserna gör sig påminda – andra länder kommer i kapp och springer förbi.

Svenskt Näringsliv vill särskilt rikta uppmärksamheten mot en oroväckande trend: att det är svårt att rekrytera högskoleutbildad arbetskraft och att det är företagens största tillväxthinder.

Brist på relevant kompetens är ett viktigt skäl till att internationellt verksamma bolag förlägger sin forskning i andra länder. Det finns risk för att spetskompetens söker sig till andra länder med bättre förutsättningar. För att återuppta Sverige som ledande kunskapsnation behövs åtgärder avseende högre utbildning.

Den här reformagendan är att betrakta som ett underlag för hur det svenska utbildningssystemet presterar internationellt sett, tillsammans med policyförslag för den fortsatta diskussionen kring högre utbildningspolitiska prioriteringar. Det är vad näringslivet ser som mest prioriterat och efterfrågat för att möta kompetensförsörjningsutmaningen framgent. Målet är ett högre utbildningssystem som bättre understödjer näringslivets kompetensförsörjning.

Universitet och högskolor behöver bättre förutsättningar för att bistå kompetens‑ försörjning, så att kompetensbrist inte blir ett tillväxthinder.

Att vara en ledande kunskaps- och kompetensnation är viktigare än någonsin