Stora skillnader i skolkvalitet

Spelar det någon roll vilken skola man går i? Eller speglar resultaten endast skillnader i elevsammansättning?

I denna studie analyserar skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren svenska elevers resultat på det nationella provet i matematik i årskurs nio, år 2019 (i skrivande stund det senast genomförda). Resultaten bedöms i relation till samma elevers resultat på det nationella provet i årskurs sex, samt olika bakgrundsvariabler. Utfallet av analysen blir ett så kallat ”förädlingsvärde” som kan sägas representera skolornas bidrag till elevernas kunskaper.

Studien visar på mycket betydande kvalitetsskillnader mellan svenska skolor. Elevens förutsättningar spelar stor roll för resultaten, men skolans kvalitet gör skillnad.

Vidare visar studien på tydliga geografiska mönster. Storstädernas skolor håller i snitt högre kvalitet än skolorna på mindre orter – och skolorna på medelstora orter presterar mitt emellan. Ett annat mönster är att friskolor presterar bättre än kommunala skolor – i genomsnitt – oavsett kommuntyp.

I detta bekräftar studien slutsatserna i Långtidsutredningen 2019. Nytt i Heller-Sahlgrens studie är att resultaten redovisas på kommunnivå, istället för på kommungruppsnivå, vilket gör det möjligt att analysera skillnader inom kommungrupperna och i förlängningen vad bra kommuner gör ”rätt”.