Nedlagd byskola fick nytt liv – men hotas av politiken

Segersta skola är en liten byskola som tidigare drevs av Bollnäs kommun. 2012 beslutade kommunen att lägga ner skolverksamheten då de inte trodde att det skulle finnas underlag för att bedriva skolverksamheten vidare. Men byborna visste bättre.

Hösten 2014 beslutade sig några boende i Segersta att starta upp skolan på nytt – nu med namnet Segersta Nya Skola. I dag har skolan runt 30 barn i förskola och 60 barn upp till årskurs sex.

– Vi har valfriheten att tacka för att vår skola finns kvar. Det betyder mycket för Segerstaborna och gör byn mer attraktiv för barnfamiljer. Det är enormt viktigt för föryngringen som måste ske om en liten ort ska kunna överleva på sikt, säger Frida Demervall, som är styrelseledamot i skolan och som också har egna barn, Anders, sex år och Elvira, tre år, på skolan och förskolan.

Men skolan fyller fler funktioner än så, menar Frida Demervall. Den utgör ett socialt nav där människor kommer samman och träffar varandra. Inte bara barnen utan även föräldrarna och lärarna.

– Vår skola är relativt nystartad och vi har en hög ambition med allt vi gör. Vi har högre lärartäthet än genomsnittsskolan i kommunen, vi har 100 procents lärarbehörighet och ett fantastiskt skolkök med stort inslag av närproducerad mat som lagas från grunden. Vi har levererat där kommunen har misslyckats, säger Frida Demervall.

Dessvärre upplever hon att kommunen inte har insett det goda i detta. Skolan har till och med blivit motarbetad av Bollnäs kommun.

– Vi har behövt ta en del fighter med kommunen. Strax före skolstarten förra året meddelade Bollnäs kommun att det inte längre skulle gå någon skolbuss hit. Vi hade på fötterna juridiskt och beslutade oss för att processa ärendet, säger Frida.

Det dröjde nästan ett år innan processen var över. Ärendet togs till förvaltningsrätten, men kommunen valde till slut att backa i sitt beslut och skolbussen kunde åter komma till skolan.

– Obegripligt att kommunen inte kunde inse värdet i vårt arbete. Processen gav oss många gråa hår och tog mycket tid i anspråk av båda parter. Resurser som kunde ha använts bättre, säger Frida Demervall.

Men det stora hotet för byskolan kommer numera från regeringens håll och dess intentioner att införa ett vinsttak för välfärdsföretag.

– Blir förslaget om vinsttak verklighet kommer inte bara vår skola, utan massvis med andra friskolor att påverkas och risken är då stor att många byskolor på landsbygden kommer att få svårt att driva vidare sina verksamheter. Det kommer att ge negativa effekter för lokal företagsamhet, och möjligheten att attrahera inflyttning.

Men det är i det stora perspektivet som Frida Demervall hyser de allra största farhågorna.

– Risken är enormt stor att vi då kommer att se flertalet skolföretag gå i konkurs. Något som kommer att orsaka kaos i kommunerna och många personliga tragedier för de barn och familjer som berörs.

Hon upplever att allmänheten inte är tillräckligt informerad om den stora fara som förslaget innebär. Hon skulle gärna se att frågan hamnade högre på den politiska agendan då den riskerar att påverka så stora delar av samhället.

– Frågan verkar för svår för allmänheten att greppa. Politikerna borde vara tydligare och mer pedagogiska vad gäller vinstbegreppet. Politiker på vänsterkanten utnyttjar okunskapen och vill att vi i stället upprörs över att ”giriga företagare” gör vinst med skattemedel.

Varför är möjlighet att göra vinst så viktigt för skolföretag?
– Vi är en liten skola och en eller ett par elevers bortfall kan innebära relativt stora ekonomiska förändringar för oss. Med begränsningar av den rörelsemarginal vi har idag, det vill säga vår möjlighet att bygga en buffert, så kan det innebära att vi måste säga upp personal eller på annat sätt försämra verksamheten. Skulle någon stor oväntad investeringskostnad komma riskerar vi att behöva lägga ner verksamheten om vi inte har några vinstmedel sparade.

Vilka drivkrafter har vänsterpolitikerna med detta?
– Svår fråga, men det är inte bara Vänsterpartiet som driver detta. Att begränsa vinsterna känns djupt förankrat i Socialdemokratin. Men om det handlar om en frustration över skattemedel, en iver att återfå kontroll över samhällsbärande institutioner eller ren populism har jag svårt att svara på, avslutar Frida Demervall.