Tillståndskrav: Tuff batalj väntar vårdföretag

Nyligen rapporterade Svenskt Näringsliv om att privata vårdbolag som LSS-företaget Olivia Omsorg måste betala tusentals kronor för att ansöka om nya tillståndspliktsregler för att bedriva sin verksamhet nästa år. Men det är bara ett symptom på ett större problem, berättar Sabina Joyau, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna som har drivit frågan.

– Det vi ser är både en skärpning och en utökning av den lag som trädde i kraft för ett och ett halvt år sedan då 320 äldreboenden och stödboenden behövde ansöka om tillstånd, säger hon.

Den stora skillnaden nu är att reglerna både kommer att omfatta fler bolag och innehålla skarpare krav, förklarar Joyau.

– Från årsskiftet kommer tillståndsplikten att innefatta också hemtjänsten och annan LSS-verksamhet. Bara inom hemtjänsten kommer uppskattningsvis 1 250 företag behöva ställa sig i kö för att gå igenom samma process hos Ivo, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt kommer granskningarna att bli tuffare. Exakt hur Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kommer att granska företagen är de inte tillräckligt tydliga med. Det gör det ovisst om alla företag kommer få fortsätta bedriva sin verksamhet eller inte. Dessutom behöver inte kommuner gå igenom samma granskning vilket kommer att snedvrida villkoren.

Skulle ett företag nekas tillstånd ligger det i kommunens händer att ta över bolaget, enligt regeringens proposition ”Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden:

”Kommunerna bör redan i dag ha en viss beredskap att hantera nedläggningar av verksamheter i enskild regi.”

– Hur ska det fungera? En kommun kan inte bara ta över en verksamhet med till exempel 60–70 boende från en dag till en annan. Och hur mycket mer kommer det att kosta kommunen?, säger Joyau.

Ett annat orosmoment är handläggningstiden, menar hon. Om det tidigare dröjde sex till tio månader innan IVO kunde fatta beslut för äldrevårdsföretagen, kommer det nu ta ännu längre tid att handlägga det nya inflödet av ansökningar. Dessa flaskhalsar kommer bromsa ner hela den privata välfärden, enligt Joyau.

– Eftersom man inte kan starta en ny verksamhet förrän IVO har gett grönt ljus, trots att man har klarat kommunens krav i upphandlingen, är det risk för att det blir totalstopp för nyföretagandet i hemtjänsten. Hur går det ihop med att värna om mångfald och småföretagande?, säger hon.

Hon anser också att det är ologiskt att Ivo nu ska ta betalt för varje ansökan om tillstånd och för minsta förändring i verksamheten.

– Om det här ska vara någon form av serviceavgift måste man i gengäld kunna kräva en korrekt och snabb handläggning. Vad annars betalar man för om det ska ta så lång tid att vänta på besked? I det stora hela kommer det att bli tufft för företagen att ta sig igenom myndighetens nålsöga.

Mattias Ahlstedt, jurist på IVO, har hörsammat kritiken.

– Vad gäller avgiften så är den baserad på kostnaden för att handlägga ärenden, säger han.

Samtidigt hävdar han att myndigheten har dragit lärdomar av handläggningsproblem från tiden när kraven endast berörde den privata äldreomsorgen.

– Med anledning av att kraven utökas och gäller hemtjänst och tre former av LSS-verksamheter har vi fått ökat anslag från staten att göra en massiv rekrytering för att hantera en större handläggningsprocess.

Kommer ni då att ha tillräcklig beredskap för att hantera en större mängd ärenden?

– Ja, det är vår bedömning.

Hur ser ni på bolagens oro att reglerna försvårar konkurrensen med kommunala bolag?

– Kommuner har ett legalt ansvar att behålla kvaliteten i den här typen av verksamheter. Det uppdraget har tilldelats kommunernas företrädare via allmänna val. Så är inte fallet med privata bolag. Det är en politisk fråga.