Vi behöver kraftsamla mot brottsligheten

De flesta brott som begås gentemot företag är så kallade mängdbrott. En del typer av dessa, som till exempel bedrägerier och stölder, har dessutom en direkt koppling till grov organiserad brottslighet och finansierar gängkriminella, skjutningar och terrorism. Tyvärr är mängdbrotten lågt prioriterade hos polisen. Många av brotten anmäls inte heller just av den anledningen.

Detta var temat för ett seminarium med SPN, Sällskapet Politik & Näringslivs där företagare, forskare och polisen deltog, inbjudna av Tobias Andersson (SD) och Elisabeth Thand Ringqvist (C), ordförande respektive vice ordförande i Näringsutskottet.

– Vi har stölder och inbrott i stort sett varje eller varannan vecka i någon av våra butiker. Då vi säljer klockor och smycken är produkterna också lätta att omsätta och en man med en yxa under jackan kan tömma en butik på mindre än en minut. Som företagare blir det ett dubbelt jobb, dels att ta hand om de utsatta medarbetarna, dels att hålla på med eventuella polisanmälningar och försäkringsbolag. Man känner sig väldigt ensam och saknar stöd från det offentliga, berättade Peter Simonsson, vd på Stjärnurmakarna som har butiker på 35 platser i landet.

Stölder, inbrott och snatterier är kanske det man mest förknippar med brottslighet mot företag, men menyn är tyvärr mycket större än så. Roger Berggren som är ordförande för LEAX Group AB, berättade om ett bedrägeri hans företag blivit utsatt för.

– I samband med en börsnotering fick vi en faktura från vår advokatbyrå, som hade bytt kontonummer. Detta visade då sig vara falskt, så vi betalade ut nästan 2 miljoner till en privatperson, en målvakts, konto. Detta skedde en fredag och först på måndagen fick vi höra från banken att vi blivit lurade. Då var kontot tömt och inga kontrollfunktioner hos banken hade fungerat över helgen. Banksekretessen är ett hinder i att komma till rätta med detta. Som entreprenör tar man en sådan här händelse personligt och känner att man gjort fel, trots att det i grunden handlar om ett systemfel.

Att skydda sig för brott kostar företagen stora summor pengar, tid och energi. Företagarna upplever också en frustration över att problemen bara växer.

– Det känns som om vi föder kriminaliteten med pengar. Mängdbrotten måste tas på allvar och politikerna måste sluta skylla på varandra, vem som gör eller har gjort vad och i stället få ordning på Sverige. Vårt rykte som land utomlands är kört i botten. Hade vi som företagare agerat på det sättet hade vi varit slut inom ett år, menade Peter Simonsson.

Så vilka verktyg skulle näringslivet vilja se komma på plats? Och lyssnar de rättskipande myndigheterna överhuvudtaget på näringslivet?

Niklas Blomgren från Polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) vill gärna se ett strukturerat och stärkt samarbete mellan näringslivet och polisen för att knäcka det ekosystem som den organiserade brottsligheten utgör. Företagen exploateras idag dubbelt, då de dels används som brottsverktyg och dels utsätts för brott.

– Ett större samarbete skulle ge effekter mot den organiserade brottslighetens handlingsutrymme och samtidigt stärka bilden av svenska företag. Dessutom skulle de motverka snedvriden konkurrens och leda till att färre företag drabbas av kriminalitet.

Förenklat har vi fått en tudelad brottslighet med färre men värre och mera komplexa brott. Så sammanfattade kriminologen Amir Rostami, dagens situation. Utmaningarna idag ligger främst i de organiserade brotten, där kriminella samarbetar mer, som syns i synnerhet inom vålds- och ekonomisk brottslighet.

– Vi måste se helheten av brottsproblematiken för att komma till rätta med situationen och undvika att skjutningarna och narkotika överskuggar andra brottsproblem. Vi behöver mobilisera alla goda krafter, i synnerhet näringslivet, och ställa den kriminella ekonomin i centrum. Vi behöver också avlasta polisen genom att stärka andra myndigheter som Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan och Tullverket och satsa på reformer som har påvisat god effekt genom att prioritera utvärderingar och forskning.

Att brott mot företag i stort och även mängdbrotten måste prioriteras, lyfte även Lena Nitz, brott- och trygghetspolicy expert på Svenskt Näringsliv. Mängdbrotten är ofta en inkörsport till de grövre brotten. Att brottsligheten mot företagen kostar 100 miljarder per år drabbar givetvis tillväxten och välståndet i Sverige och därför måste kunskapen om dess uppfattning öka. Detta kan ske genom mer forskning och bättre statistik via brottskoder och större delaktighet från näringslivet i det brottsbekämpande arbetet.

– Det är centralt att utveckla former för samverkan mellan näringslivet och polismyndigheten för att stärka samhällets, och näringslivets, motståndskraft mot organiserad brottslighet. Det finns inte idag. Vi behöver en kraftsamling eftersom den grova brottsligheten äter sig in i näringslivet. Det måste stoppas, sade Lena Nitz.

Så vad gör politiken nu?

– Vi behöver nya vägar framåt, där politiken, näringslivet och polisen arbetar tillsammans. Och detta samarbete måste vara prestigelöst, avslutade Elisabeth Thand Ringqvist.