Så kan Sveriges miljardlån i försvaret bidra till tillväxt

Sveriges försvarssatsningar på 300 miljarder kronor kan bli mer än en budgetkostnad. Med rätt inriktning kan de också bidra till tillväxt, enligt en ny rapport. ”Det är ingen tvekan om att det här har positiva följdeffekter”, säger professor Pontus Braunerhjelm.

–Det finns en bred konsensus inom forskningen om att satsningar på forskning och utveckling genererar stora samhällsekonomiska effekter, säger Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi, när han på ett seminarium presenterar rapporten ”Från stridsflyg till samhällsnytta”.

Även med försiktiga antaganden, och med hänsyn till försvarets sekretessaspekter, visar rapporten att varje satsad krona i FoU och teknikintensiva investeringar kan ge upp till fem kronor tillbaka. Eller i ekonomiska termer: En multiplikator på en faktor omkring fem.

– Men forskningen visar också betydligt högre tal, upp till 20 gånger den satsade kronan. Det är nästan häpnadsväckande. Det råder ingen tvekan om att det här ger positiva följdeffekter, säger Pontus Braunerhjelm.

Multiplikatorerna variera kraftigt. Spridningen beror på respektive lands förutsättningar vad gäller försvarsindustri, det allmänna ekonomiska läget, kompetensförsörjning och så vidare.

Rätt inriktning

– Det beror väldigt mycket på vilken inriktning de här satsningarna har. Är de riktade på att öka antalet värnpliktiga blir multiplikatoreffekterna inte så stora. Handlar det om teknikutveckling och forskning är de betydligt större, säger Pontus Braunerhjelm

Rapporten illustrerar detta med hur kunskap från utvecklingen av försvarskoncernen Saabs stridsflygplan Gripen E har spridits sedan 2008.

– Efter Gripen E har det vuxit fram många innovationer, inom mjukvara, avionik, sensorer, människa, maskininteraktion och digitala utvecklingsmiljöer. Det är något som hela tiden återkommer i intervjuerna, säger Enrico Deiaco, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och medförfattaren till rapporten.

På Saab har man även arbetat aktivt med att utveckla kompetensen till ett ”systems of systems”, där olika delsystem integreras till ett större helhetssystem. Detta har i sin tur lett till att innovationer spridits till civila tillämpningar, så kallad dual use. Ett exempel är samarbetet mellan Ericsson och Saab kring 5G-utveckling, där tiden till marknaden har förkortats med mellan ett och fyra år.

– Grunden för samarbetet började med Saabs kunskap om radarsystem. Det här är ett klassiskt exempel på dual use-driven innovationslogik, säger Enrico Deiaco.

Tre mekanismer

I rapporten lyfts tre centrala mekanismer spillover-effekter: personalrörlighet, spin-off (avknoppning) och spin-in (när externt projekt eller startup köps in i en större organisation) samt ekosystemet som helhet. Alla bär på en risk och en policyutmaning som är viktigt att identifiera.

– Vi ser till exempel att anställda i flygplansindustrin har betydligt mindre rörlighet än övrig högteknologisk industri. Inom Saab finns det också en stor leveranspress vilket innebär att spin-offs får lägre prioritet. Utmaningen med ekosystemet som helhet är att det saknas en långsiktig kompetent kund, säger Fredrik W Andersson, forskningsledare och medförfattare.

Ett grundproblem som identifieras här är statens tillbakadragande, särskilt efter den strategiska timeouten 2007. Det har bidragit till att Sverige i mindre utsträckning utvecklar system på egen hand, och att det saknas en långsiktig, kompetent beställare med ett bredare samhällsansvar.

– Vi hade kompetensen i Sverige att utveckla en nosradar, men det fanns ingen långsiktig finansiering. Det innebar att Saab behövde vända sig utomlands för att köpa in den, säger han.

Efterfrågar ekosystem

Anna Wiberg, vd och medgrundare på materialteknikbolaget Celluxtreme, tror att spillover-effekterna bäst uppnås med en stark samverkan mellan akademi, näringsliv och stat.

– Vår teknik skapar möjligheter inom många olika områden, men som ett litet bolag behöver vi stöd för att se var vi kan skapa störst nytta. Därför är det jätteviktigt för oss att vara i rätt ekosystem och få tillgång till rätt rådgivare. När vi lyckas med det får vi också de här spillover-effekterna, säger hon.

Multiplikatorn skulle också bli avsevärd högre om Sveriges försvarsindustri bestod av fler bolag, menar Ola Tiverman, operativ chef och ansvarig för strategiska partnerskap på Deep Tech-bolaget Embedl.

– Vi pratar om spillover-effekter i Saab, men då pratar vi om ett bolag och ett projekt. Varför finns det inte fler försvarsbolag i Sverige? Det måste finnas förutsättningar att bygga starka bolag som också stannar i landet. Jag har själv varit med och utvecklat bolag som har blivit uppköpta utomlands, säger han.

Småföretagen behövs

Han får medhåll från Per-Olof Marklund, chef för Teknik och Innovation på Saab Aeronautics. som efterfrågar mer diversifierade investeringar för att sprida nya teknologier.

– Vi behöver den här typen av snabbfotade bolag som Anna och Ola företräder, för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga och för att hela ekosystemet ska fungera. Annars riskerar vi att förlora den här förmågan i Sverige om 50 år, säger han.

Per-Olof Bremer, vicerektor för samverkan och strategisk utveckling vid Linköpings universitet, menar att den begränsade personalrörligheten utanför Saab-koncernen gör att kunskapsöverföringen till mindre bolag inte alltid blir synlig.

– För att vi som akademi ska se de här sakerna behöver vi en branschkunskap och förstå hur logiken fungerar, säger han.

Viktigt att kombinera

Politikens utmaning är att hålla tempot i innovationskedjan och samtidigt öppna marknaden för mindre bolag, menar Edward Riedl (M), ordförande i finansutskottet.

– Vi behöver dels tillgodose behovet av basproduktion, dels skapa möjligheter för mindre företag att ta sig in, så att stora aktörer inte tar hela marknaden utan att innovationskraften underifrån tas till vara, säger han.

Med den snabba utvecklingen i försvarsindustrin behöver även andra sektorer höja ambitionerna, menar Isak From (S), ledamot i näringsutskottet.

– Vi behöver öka batterikompetensen, vi behöver öka AI-kompetensen, vi behöver stärka vår egen försörjning av halvledare och genomföra de strategiska vätgasprojekt som är på gång, säger han.

Samtidigt menar Edward Riedl att vi måste ha respekt för att satsningarna befinner sig i ett tidigt skede och omfattar stora resurser.

– Vi ska också se till att vi får valuta för skattebetalarnas pengar.