Vecka 15: Svensk sjöfart gör comeback och stärkt försvar i norr

Svensk sjöfart gör comeback – men Irankrisen oroar

Svensk sjöfart växer igen efter många år av tillbakagång, och allt fler fartyg hamnar under svensk flagg. Samtidigt ökar osäkerheten i omvärlden med ett skärpt säkerhetsläge och nya risker för den globala handeln. ”Handelsfartyg har i viss mån blivit måltavlor”, säger Anders Hermansson, vd för Svensk Sjöfart, till TN. Reformer som tonnagebeskattning, slopad stämpelskatt och införandet av bareboatregister har stärkt konkurrenskraften, men branschen efterlyser fler åtgärder och mindre regelkrångel. Det försämrade säkerhetsläget, särskilt kring Hormuzsundet, gör handelsfartyg till måltavlor och skapar allvarliga risker för global handel och ekonomi. Svensk Sjöfart kräver att Sverige, tillsammans med internationella partners, stärker skyddet av handelssjöfarten för att säkerställa fortsatt varuförsörjning och stabilitet.

Så kan Kinachocken avgöra de svenska lönerna

Kinas intåg på världsmarknaden som en ledande industrination kräver reformer som stärker konkurrenskraften i såväl Sverige som EU och borde få avgörande betydelse för den svenska avtalsrörelsen, visar en ny rapport.

– Det är en helt annan konkurrens som svenska företag möter idag, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Sedan 2021 har kinesiska myndigheter styrt om kapital, krediter och politiskt stöd från bostadssektorn till tillverkningsindustrin, särskilt inom strategiska och teknikintensiva områden och exporten har ökat kraftigt. Nu talar tunga europeiska industriländer om en andra Kinachock, denna gång riktad mot mer avancerade branscher som fordon, maskiner och energiteknik. I rapporten konstateras att den växande vågen av kinesiska varor på världsmarknaden är en direkt utmaning för flera branscher som är strategiskt viktiga för Sverige, exempelvis motorfordonsindustrin. Kina har blivit världsledande på att få fram nya innovationer och patent och produktiviteten har ökat enormt. Under de senaste fem åren har Kina bland annat sju-dubblat exporten av personbilar och fem-dubblat exporten av solceller.

– Vi måste ta det kinesiska hotet på allvar. Konkurrensen från Kina sker inom allt fler segment och ingenting talar för att den kommer att minska, tvärtom. Det svenska näringslivet och industrin måste beakta den globala utvecklingen för att kunna vara vinnare i framtiden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Läs hela rapporten här: Så kan Kinachocken avgöra de svenska lönerna – ”Måste ta hotet på allvar” (Tidningen Näringslivet)

Nu tar vi nästa steg att stärka försvaret i norr

I en debattartikel av utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonsson skriver författarna att regeringen den 10 april lämnat en proposition till riksdagen med förslag att Sverige ska bidra med en väpnad styrka till Natos framskjutna närvaro i Finland, FLF Finland. Nordkalotten är en av Europas mest strategiskt viktiga regioner. Här finns resurser såsom kritiska jordartsmetaller, kritisk infrastruktur och centrala transportleder. I takt med den geopolitiska utvecklingen, klimatförändringarnas effekter, Rysslands anfallskrig i Ukraina och de svenska och finska Natomedlemskapen har också Arktis fått en väsentligt ökad säkerhetspolitisk betydelse.

Läs hela artikeln: ”Nu tar vi nästa steg att stärka försvaret i norr”

Norge tryggar svensk olja – trots globalt kaos

Mitt i den globala oljekrisen klarar sig Sverige relativt väl tack vare grannen Norge. Men länderna kan behöva banta sin energiförbrukning, varnar Nordeas chefsanalytiker Thina Margrethe Saltvedt.

– Det är ett gemensamt problem, säger den norska analytikern.

En stor del av Sveriges oljeimport kommer från det rika grannlandet i väst. Ett gynnsamt läge, eftersom Norge till skillnad från andra producenter inte använder den eftertraktade råvaran som ett maktmedel, menar Saltvedt.

– Norge är en stabil och politiskt säker leverantör – det är en stor fördel jämfört med många andra producenter av fossil energi. Norge kommer att fortsätta leverera det de kan till Sverige, säger hon till TT.

En stor del av råoljan som säljs av norska aktörer till raffinaderier i Sverige styrs av långsiktiga avtal för att säkerställa förutsägbara leveranser, förklarar hon.

– Därför är jag inte så orolig för att norska bolag på kort sikt kommer att föredra nya kunder till följd av kriget i Iran och de leveransproblem det medför.