För ett Sverige som jobbar

Mödosamt arbete i generationer har byggt Sveriges välfärd och välstånd. Det har gett oss trygghet, frihet, utbildning, sjukvård och ett generöst skyddsnät.

Nu har Sverige nya och stora utmaningar. Försvaret behöver stärkas. Infrastrukturen i hela landet behöver rustas upp. Utanförskapet måste brytas och ekonomin börja växa på allvar. Samtidigt är vi friskare och lever allt längre. Det är fantastiskt, men det gör också att de som jobbar behöver försörja fler.

Ändå drivs frågan att vi ska arbeta mindre.

Att jobba mindre till samma lön kan låta bra. Men det vore ännu ett beslut med oöverskådliga konsekvenser för Sverige. Som när kunskapskraven i skolan fick ge vika för moderna pedagogiska teorier. Eller när försvaret rustades ner i tron att freden kunde tas för given. Eller när vi avvecklade kärnkraftverk i förtid.

Sverige har inte råd med fler experiment.

Vi har fler semesterdagar, föräldradagar och röda dagar än de flesta andra länder. Det är landvinningar vi ska vara stolta över och som tidigare generationer arbetat hårt för att uppnå. Men skulle vi alla jobba mindre så skulle också resurserna till välfärden, försvaret och andra viktiga områden minska.

I ett läge med stora samhällsutmaningar, en osäker omvärld och stora teknikskiften har vi mycket att ta tag i.

Jobbar vi mindre, får vi mindre gjort.

Fler arbetade timmar för ett växande Sverige

Ju fler timmar Sverige jobbar, desto större är möjligheterna att stärka vår konkurrenskraft, öka tillväxten och klara att finansiera de utmaningar vi står inför. När fler dagar går till arbete och färre till frånvaro ökar dessutom företagens förmåga att växa och anställa. Efter flera år med låg tillväxt behöver svensk ekonomi så många arbetade timmar som möjligt, inte avskaffat karensavdrag eller generell arbetstidsförkortning genom lagstiftning eller centrala avtal.

Vanliga frågor om arbetstidsförkortning

Mer om arbetstid