
Därför behövs en momsreform
Det finns många aspekter av momssystemet som behöver ses över. Det är varken rimligt eller acceptabelt att barn tvingas in i barackbyggnader istället för skolbyggnader, att ideella föreningar känner sig tvingade att bolagisera sin verksamhet eller att hälsocentraler läggs ned eller görs om till filialer på grund av momsregler. Skrapar man på ytan efter orsaker till dessa och andra problem som följer av momsreglerna kan det konstateras att dessa allt som oftast beror på undantagsreglerna.
Transaktioner undantagna från moms brukar kallas momsfria, vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Undantagna företag behandlas momsmässigt som konsumenter och momsen blir därför en kostnad för företagen. Denna kostnad måste därför täckas när företaget säljer sina varor eller tjänster vidare. På så sätt drabbas även konsumenter i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av.
För samhället medför dold moms flera problem än de ovan beskrivna, t.ex. att arbete i egen regi uppmuntras i stället för att köpa in tjänster av någon mer kvalificerad, att byggande av bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Dagens momsregler utgör ett hinder för tillväxt, innovation och samhällsutveckling.
Svenskt Näringsliv släppte nyligen en rapport som analyserar momsundantagens konsekvenser, vilka möjligheter den svenska lagstiftaren har inom ramarna för EU-rätten att ändra reglerna och vilka offentligfinansiella effekter som skulle kunna följa en basbreddning. När momsreglerna utformas i enlighet med momsens syfte och ändamål är det en förhållandevis enkel och effektiv skatt med mindre snedvridande effekter relativt andra skatter. Genom att reformera momsbasen och förenkla regelverket skulle en uppsjö av dagens problem i samhället minska eller till och med försvinna helt. Positiva dynamiska effekter skulle uppstå då företagens administrativa bördor skulle minska och även statiskt räknat skulle utrymme skapas för andra nödvändiga skatteformer för ett konkurrenskraftigare näringsliv.
Därför behövs en momsreform.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...