
Därför behövs en momsreform
Det finns många aspekter av momssystemet som behöver ses över. Det är varken rimligt eller acceptabelt att barn tvingas in i barackbyggnader istället för skolbyggnader, att ideella föreningar känner sig tvingade att bolagisera sin verksamhet eller att hälsocentraler läggs ned eller görs om till filialer på grund av momsregler. Skrapar man på ytan efter orsaker till dessa och andra problem som följer av momsreglerna kan det konstateras att dessa allt som oftast beror på undantagsreglerna.
Transaktioner undantagna från moms brukar kallas momsfria, vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Undantagna företag behandlas momsmässigt som konsumenter och momsen blir därför en kostnad för företagen. Denna kostnad måste därför täckas när företaget säljer sina varor eller tjänster vidare. På så sätt drabbas även konsumenter i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av.
För samhället medför dold moms flera problem än de ovan beskrivna, t.ex. att arbete i egen regi uppmuntras i stället för att köpa in tjänster av någon mer kvalificerad, att byggande av bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Dagens momsregler utgör ett hinder för tillväxt, innovation och samhällsutveckling.
Svenskt Näringsliv släppte nyligen en rapport som analyserar momsundantagens konsekvenser, vilka möjligheter den svenska lagstiftaren har inom ramarna för EU-rätten att ändra reglerna och vilka offentligfinansiella effekter som skulle kunna följa en basbreddning. När momsreglerna utformas i enlighet med momsens syfte och ändamål är det en förhållandevis enkel och effektiv skatt med mindre snedvridande effekter relativt andra skatter. Genom att reformera momsbasen och förenkla regelverket skulle en uppsjö av dagens problem i samhället minska eller till och med försvinna helt. Positiva dynamiska effekter skulle uppstå då företagens administrativa bördor skulle minska och även statiskt räknat skulle utrymme skapas för andra nödvändiga skatteformer för ett konkurrenskraftigare näringsliv.
Därför behövs en momsreform.
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.