
Därför behövs en momsreform
Det finns många aspekter av momssystemet som behöver ses över. Det är varken rimligt eller acceptabelt att barn tvingas in i barackbyggnader istället för skolbyggnader, att ideella föreningar känner sig tvingade att bolagisera sin verksamhet eller att hälsocentraler läggs ned eller görs om till filialer på grund av momsregler. Skrapar man på ytan efter orsaker till dessa och andra problem som följer av momsreglerna kan det konstateras att dessa allt som oftast beror på undantagsreglerna.
Transaktioner undantagna från moms brukar kallas momsfria, vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Undantagna företag behandlas momsmässigt som konsumenter och momsen blir därför en kostnad för företagen. Denna kostnad måste därför täckas när företaget säljer sina varor eller tjänster vidare. På så sätt drabbas även konsumenter i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av.
För samhället medför dold moms flera problem än de ovan beskrivna, t.ex. att arbete i egen regi uppmuntras i stället för att köpa in tjänster av någon mer kvalificerad, att byggande av bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Dagens momsregler utgör ett hinder för tillväxt, innovation och samhällsutveckling.
Svenskt Näringsliv släppte nyligen en rapport som analyserar momsundantagens konsekvenser, vilka möjligheter den svenska lagstiftaren har inom ramarna för EU-rätten att ändra reglerna och vilka offentligfinansiella effekter som skulle kunna följa en basbreddning. När momsreglerna utformas i enlighet med momsens syfte och ändamål är det en förhållandevis enkel och effektiv skatt med mindre snedvridande effekter relativt andra skatter. Genom att reformera momsbasen och förenkla regelverket skulle en uppsjö av dagens problem i samhället minska eller till och med försvinna helt. Positiva dynamiska effekter skulle uppstå då företagens administrativa bördor skulle minska och även statiskt räknat skulle utrymme skapas för andra nödvändiga skatteformer för ett konkurrenskraftigare näringsliv.
Därför behövs en momsreform.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...