OECD föreslår global minimiskatt
OECD lanserade den 8 november den andra delen (pelare 2) av sin plan med syfte att tackla de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför på skatteområdet. Svenskt Näringsliv har i veckan skickat kommentarer till OECD avseende den första delen (pelare 1) som presenterades i oktober och som kommenterats i ett tidigare inlägg .
Pelare 2 gäller införandet av en global minimiskatt. Tanken bakom den nya minimiskatten tycks vara att så länge skattesatserna är tillräckligt lika länder emellan så minskar risken för att bolag flyttar runt sina vinster för att uppnå ett gynnsamt skattemässigt utfall.
Under hela BEPS projektet har OECD värnat principen att vinster ska beskattas där aktiviteter faktiskt äger rum och värde skapas. Införandet av en minimiskatt kommer däremot inte alltid leda till att så blir fallet.
Det faktum att en global minimiskatt införs kommer heller inte nödvändigtvis att resultera i ett rättvist skattesystem. Det innebär också en rejäl inskränkning i länders suveränitet och möjlighet att själva fastställa skattesatser som är avpassade efter respektive lands ekonomi och preferenser. Med en öppen transparent internationell skattekonkurrens ökar istället pressen på regeringar att utforma bra konkurrenskraftiga regler, vilket i sin tur ökar investeringar, arbetstillfällen och tillväxt.
En minimiskatt kan framstå som attraktiv för stora länder med en mogen ekonomi och en skattesats som ligger över eller omkring genomsnittet. USA är ett bra exempel på ett sådant land. Ett liknande system (”GILTI”) finns för övrigt redan på plats där, främst avsett att skydda den inhemska amerikanska marknaden. För små öppna ekonomier liknande det svenska, där utgångspunkten är att svenska företag ska kunna konkurrera på utländska marknader på samma villkor som lokala företag känns däremot inte införande av en minimiskatt lika självklar. Detsamma gäller för utvecklingsländer där infrastrukturen inte är lika bra och det därför är svårare att locka investeringar. Dessa länder berövas medel för att kompensera för större företagskostnader och för att locka utländska investeringar genom lägre företagsskatter.
Av det som hittills framkommit är frågetecknen kring den tekniska utformningen av minimiskatten många. I likhet med vad som gäller förslaget kring pelare 1 ser dessvärre också detta förslag från OECD ut att vara förknippat med risk för ökad administration, komplexitet och dubbelbeskattning.
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
