OECD föreslår global minimiskatt
OECD lanserade den 8 november den andra delen (pelare 2) av sin plan med syfte att tackla de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför på skatteområdet. Svenskt Näringsliv har i veckan skickat kommentarer till OECD avseende den första delen (pelare 1) som presenterades i oktober och som kommenterats i ett tidigare inlägg .
Pelare 2 gäller införandet av en global minimiskatt. Tanken bakom den nya minimiskatten tycks vara att så länge skattesatserna är tillräckligt lika länder emellan så minskar risken för att bolag flyttar runt sina vinster för att uppnå ett gynnsamt skattemässigt utfall.
Under hela BEPS projektet har OECD värnat principen att vinster ska beskattas där aktiviteter faktiskt äger rum och värde skapas. Införandet av en minimiskatt kommer däremot inte alltid leda till att så blir fallet.
Det faktum att en global minimiskatt införs kommer heller inte nödvändigtvis att resultera i ett rättvist skattesystem. Det innebär också en rejäl inskränkning i länders suveränitet och möjlighet att själva fastställa skattesatser som är avpassade efter respektive lands ekonomi och preferenser. Med en öppen transparent internationell skattekonkurrens ökar istället pressen på regeringar att utforma bra konkurrenskraftiga regler, vilket i sin tur ökar investeringar, arbetstillfällen och tillväxt.
En minimiskatt kan framstå som attraktiv för stora länder med en mogen ekonomi och en skattesats som ligger över eller omkring genomsnittet. USA är ett bra exempel på ett sådant land. Ett liknande system (”GILTI”) finns för övrigt redan på plats där, främst avsett att skydda den inhemska amerikanska marknaden. För små öppna ekonomier liknande det svenska, där utgångspunkten är att svenska företag ska kunna konkurrera på utländska marknader på samma villkor som lokala företag känns däremot inte införande av en minimiskatt lika självklar. Detsamma gäller för utvecklingsländer där infrastrukturen inte är lika bra och det därför är svårare att locka investeringar. Dessa länder berövas medel för att kompensera för större företagskostnader och för att locka utländska investeringar genom lägre företagsskatter.
Av det som hittills framkommit är frågetecknen kring den tekniska utformningen av minimiskatten många. I likhet med vad som gäller förslaget kring pelare 1 ser dessvärre också detta förslag från OECD ut att vara förknippat med risk för ökad administration, komplexitet och dubbelbeskattning.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
