Det nya OECD-avtalet ökar komplexiteten
Den 7 juni undertecknade 68 länder, däribland Sverige, en multilateral konvention för implementering av skatteavtalsfrågor inom ramen för G20 och OECD:s stora BEPS projekt.
BEPS påbörjades 2013 i syfte att ta fram internationella riktlinjer för att motverka skatteflykt med erodering av skattebasen som följd och resulterade 2015 i 15 åtgärdsförslag som spänner över ett stort antal bolagsskattefrågor. Vissa av dessa förslag kräver ändringar i ländernas bilaterala skatteavtal. För att undvika en utdragen implementeringsprocess med omförhandlingar av tusentals bilaterala avtal har de föreslagna bestämmelserna istället samlats i en multilateral konvention.
Det är onekligen imponerande att lyckas få så många länder att underteckna ett avtal rörande skattefrågor. Priset för denna enighet är emellertid att OECD tvingats ge länderna stora möjligheter att välja mellan olika alternativa förslag samt helt eller delvis reservera sig mot bestämmelserna i avtalet. Mot bakgrund av att flera av de föreslagna bestämmelserna inte har något att göra med skattefusk är det givetvis positivt att länder har fått denna valfrihet. Det stora antalet alternativa skrivningar och reservationer leder dock till att det vid den praktiska tillämpningen kan bli svårt att reda ut vad som egentligen har överenskommits mellan två länder. Komplexitet i systemet i kombination med att konventionen dessutom innehåller subjektiva regler som öppnar för godtycke gör dessvärre att risken för framtida tvister ökar.
Sverige har tillsammans med 24 av de 68 länder som undertecknat konventionen gått med på att ansluta sig till tvistlösning med bindande skiljemannaförfarande för de situationer då länderna inte själva lyckas lösa tvisten. Detta är förvisso en god början men dessvärre saknas många viktiga länder fortfarande på listan.
Internationell dubbelbeskattning är ett stort problem för många bolag och ett betydande hinder mot gränsöverskridande handel och investeringar. Mot bakgrund av att antalet fall av dubbelbeskattning var stort redan innan BEPS-projektet drogs igång och förväntas öka dramatiskt i takt med att förslagen nu börjar implementeras får vi verkligen hoppas att OECD lyckas med sina intentioner om att få fler länder att gå med på ett bindande tvistlösningsförfarande som säkerställer att dubbelbeskattningen undanröjs.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
