Det nya OECD-avtalet ökar komplexiteten
Den 7 juni undertecknade 68 länder, däribland Sverige, en multilateral konvention för implementering av skatteavtalsfrågor inom ramen för G20 och OECD:s stora BEPS projekt.
BEPS påbörjades 2013 i syfte att ta fram internationella riktlinjer för att motverka skatteflykt med erodering av skattebasen som följd och resulterade 2015 i 15 åtgärdsförslag som spänner över ett stort antal bolagsskattefrågor. Vissa av dessa förslag kräver ändringar i ländernas bilaterala skatteavtal. För att undvika en utdragen implementeringsprocess med omförhandlingar av tusentals bilaterala avtal har de föreslagna bestämmelserna istället samlats i en multilateral konvention.
Det är onekligen imponerande att lyckas få så många länder att underteckna ett avtal rörande skattefrågor. Priset för denna enighet är emellertid att OECD tvingats ge länderna stora möjligheter att välja mellan olika alternativa förslag samt helt eller delvis reservera sig mot bestämmelserna i avtalet. Mot bakgrund av att flera av de föreslagna bestämmelserna inte har något att göra med skattefusk är det givetvis positivt att länder har fått denna valfrihet. Det stora antalet alternativa skrivningar och reservationer leder dock till att det vid den praktiska tillämpningen kan bli svårt att reda ut vad som egentligen har överenskommits mellan två länder. Komplexitet i systemet i kombination med att konventionen dessutom innehåller subjektiva regler som öppnar för godtycke gör dessvärre att risken för framtida tvister ökar.
Sverige har tillsammans med 24 av de 68 länder som undertecknat konventionen gått med på att ansluta sig till tvistlösning med bindande skiljemannaförfarande för de situationer då länderna inte själva lyckas lösa tvisten. Detta är förvisso en god början men dessvärre saknas många viktiga länder fortfarande på listan.
Internationell dubbelbeskattning är ett stort problem för många bolag och ett betydande hinder mot gränsöverskridande handel och investeringar. Mot bakgrund av att antalet fall av dubbelbeskattning var stort redan innan BEPS-projektet drogs igång och förväntas öka dramatiskt i takt med att förslagen nu börjar implementeras får vi verkligen hoppas att OECD lyckas med sina intentioner om att få fler länder att gå med på ett bindande tvistlösningsförfarande som säkerställer att dubbelbeskattningen undanröjs.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
