Det nya OECD-avtalet ökar komplexiteten
Den 7 juni undertecknade 68 länder, däribland Sverige, en multilateral konvention för implementering av skatteavtalsfrågor inom ramen för G20 och OECD:s stora BEPS projekt.
BEPS påbörjades 2013 i syfte att ta fram internationella riktlinjer för att motverka skatteflykt med erodering av skattebasen som följd och resulterade 2015 i 15 åtgärdsförslag som spänner över ett stort antal bolagsskattefrågor. Vissa av dessa förslag kräver ändringar i ländernas bilaterala skatteavtal. För att undvika en utdragen implementeringsprocess med omförhandlingar av tusentals bilaterala avtal har de föreslagna bestämmelserna istället samlats i en multilateral konvention.
Det är onekligen imponerande att lyckas få så många länder att underteckna ett avtal rörande skattefrågor. Priset för denna enighet är emellertid att OECD tvingats ge länderna stora möjligheter att välja mellan olika alternativa förslag samt helt eller delvis reservera sig mot bestämmelserna i avtalet. Mot bakgrund av att flera av de föreslagna bestämmelserna inte har något att göra med skattefusk är det givetvis positivt att länder har fått denna valfrihet. Det stora antalet alternativa skrivningar och reservationer leder dock till att det vid den praktiska tillämpningen kan bli svårt att reda ut vad som egentligen har överenskommits mellan två länder. Komplexitet i systemet i kombination med att konventionen dessutom innehåller subjektiva regler som öppnar för godtycke gör dessvärre att risken för framtida tvister ökar.
Sverige har tillsammans med 24 av de 68 länder som undertecknat konventionen gått med på att ansluta sig till tvistlösning med bindande skiljemannaförfarande för de situationer då länderna inte själva lyckas lösa tvisten. Detta är förvisso en god början men dessvärre saknas många viktiga länder fortfarande på listan.
Internationell dubbelbeskattning är ett stort problem för många bolag och ett betydande hinder mot gränsöverskridande handel och investeringar. Mot bakgrund av att antalet fall av dubbelbeskattning var stort redan innan BEPS-projektet drogs igång och förväntas öka dramatiskt i takt med att förslagen nu börjar implementeras får vi verkligen hoppas att OECD lyckas med sina intentioner om att få fler länder att gå med på ett bindande tvistlösningsförfarande som säkerställer att dubbelbeskattningen undanröjs.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
