Det nya OECD-avtalet ökar komplexiteten
Den 7 juni undertecknade 68 länder, däribland Sverige, en multilateral konvention för implementering av skatteavtalsfrågor inom ramen för G20 och OECD:s stora BEPS projekt.
BEPS påbörjades 2013 i syfte att ta fram internationella riktlinjer för att motverka skatteflykt med erodering av skattebasen som följd och resulterade 2015 i 15 åtgärdsförslag som spänner över ett stort antal bolagsskattefrågor. Vissa av dessa förslag kräver ändringar i ländernas bilaterala skatteavtal. För att undvika en utdragen implementeringsprocess med omförhandlingar av tusentals bilaterala avtal har de föreslagna bestämmelserna istället samlats i en multilateral konvention.
Det är onekligen imponerande att lyckas få så många länder att underteckna ett avtal rörande skattefrågor. Priset för denna enighet är emellertid att OECD tvingats ge länderna stora möjligheter att välja mellan olika alternativa förslag samt helt eller delvis reservera sig mot bestämmelserna i avtalet. Mot bakgrund av att flera av de föreslagna bestämmelserna inte har något att göra med skattefusk är det givetvis positivt att länder har fått denna valfrihet. Det stora antalet alternativa skrivningar och reservationer leder dock till att det vid den praktiska tillämpningen kan bli svårt att reda ut vad som egentligen har överenskommits mellan två länder. Komplexitet i systemet i kombination med att konventionen dessutom innehåller subjektiva regler som öppnar för godtycke gör dessvärre att risken för framtida tvister ökar.
Sverige har tillsammans med 24 av de 68 länder som undertecknat konventionen gått med på att ansluta sig till tvistlösning med bindande skiljemannaförfarande för de situationer då länderna inte själva lyckas lösa tvisten. Detta är förvisso en god början men dessvärre saknas många viktiga länder fortfarande på listan.
Internationell dubbelbeskattning är ett stort problem för många bolag och ett betydande hinder mot gränsöverskridande handel och investeringar. Mot bakgrund av att antalet fall av dubbelbeskattning var stort redan innan BEPS-projektet drogs igång och förväntas öka dramatiskt i takt med att förslagen nu börjar implementeras får vi verkligen hoppas att OECD lyckas med sina intentioner om att få fler länder att gå med på ett bindande tvistlösningsförfarande som säkerställer att dubbelbeskattningen undanröjs.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
