Det nya OECD-avtalet ökar komplexiteten
Den 7 juni undertecknade 68 länder, däribland Sverige, en multilateral konvention för implementering av skatteavtalsfrågor inom ramen för G20 och OECD:s stora BEPS projekt.
BEPS påbörjades 2013 i syfte att ta fram internationella riktlinjer för att motverka skatteflykt med erodering av skattebasen som följd och resulterade 2015 i 15 åtgärdsförslag som spänner över ett stort antal bolagsskattefrågor. Vissa av dessa förslag kräver ändringar i ländernas bilaterala skatteavtal. För att undvika en utdragen implementeringsprocess med omförhandlingar av tusentals bilaterala avtal har de föreslagna bestämmelserna istället samlats i en multilateral konvention.
Det är onekligen imponerande att lyckas få så många länder att underteckna ett avtal rörande skattefrågor. Priset för denna enighet är emellertid att OECD tvingats ge länderna stora möjligheter att välja mellan olika alternativa förslag samt helt eller delvis reservera sig mot bestämmelserna i avtalet. Mot bakgrund av att flera av de föreslagna bestämmelserna inte har något att göra med skattefusk är det givetvis positivt att länder har fått denna valfrihet. Det stora antalet alternativa skrivningar och reservationer leder dock till att det vid den praktiska tillämpningen kan bli svårt att reda ut vad som egentligen har överenskommits mellan två länder. Komplexitet i systemet i kombination med att konventionen dessutom innehåller subjektiva regler som öppnar för godtycke gör dessvärre att risken för framtida tvister ökar.
Sverige har tillsammans med 24 av de 68 länder som undertecknat konventionen gått med på att ansluta sig till tvistlösning med bindande skiljemannaförfarande för de situationer då länderna inte själva lyckas lösa tvisten. Detta är förvisso en god början men dessvärre saknas många viktiga länder fortfarande på listan.
Internationell dubbelbeskattning är ett stort problem för många bolag och ett betydande hinder mot gränsöverskridande handel och investeringar. Mot bakgrund av att antalet fall av dubbelbeskattning var stort redan innan BEPS-projektet drogs igång och förväntas öka dramatiskt i takt med att förslagen nu börjar implementeras får vi verkligen hoppas att OECD lyckas med sina intentioner om att få fler länder att gå med på ett bindande tvistlösningsförfarande som säkerställer att dubbelbeskattningen undanröjs.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
