Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i underlaget höjt de trösklar som tillämpas för kravet på att bolag ska ha en revisor. Förändringarna är delvis en följd av den inflationsjustering som gjordes av EU:s redovisningsdirektiv 2023 och som innebär att gränsvärdena för vilka företag som enligt EU-rätten måste omfattas av revision höjdes med 25 %. Nio länder har dock höjt trösklarna mer än vad som är motiverat av inflationen.
I EU omfattar revisionsplikten företag som uppfyller fler än ett av gränsvärdena 50 anställda, fem miljoner euro i balansomslutning och tio miljoner euro i nettoomsättning. Ungefär hälften av länderna som ingått i undersökningen tillämpar gränsvärden som ligger i paritet med detta eller ännu högre. Inte något land har full revisionsplikt som omfattar alla bolag oavsett storlek. De väsentligt lägre trösklar för krav på revision som tillämpas i Sverige, Finland, Malta och Cypern sticker dock ut i en jämförelse med övriga Europa.
Enligt svensk lagstiftning ska bolag som uppfyller fler än ett av gränsvärdena tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning ha en revisor. Dessa gränsvärden har varit oförändrade sedan 2010 när revisionsplikten avskaffades. Tar man hänsyn till inflationen, som kumulerat uppgår till cirka 38 % under perioden från 2010 fram till idag, har Sverige därmed i motsats till de flesta länder i Europa i praktiken skärpt kraven.
Frågan om gränsvärden för revision hänger samman med företagens regelbörda och konkurrensvillkor. Revision är en värdefull tjänst som kan göra stor nytta även i de mindre företagen. De trösklar som tillämpas i Sverige innebär dock att svenska företag får högre påtvingade kostnader än företag i konkurrentländerna. Den enskilda företagaren bör därför, i likhet med företagare i stort sett hela övriga EU, i högre utsträckning själv tillåtas att avgöra i vilken utsträckning det finns skäl att anlita en revisor. En inflationsjustering av nuvarande trösklar är åtminstone ett första steg.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan

Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.
