Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i underlaget höjt de trösklar som tillämpas för kravet på att bolag ska ha en revisor. Förändringarna är delvis en följd av den inflationsjustering som gjordes av EU:s redovisningsdirektiv 2023 och som innebär att gränsvärdena för vilka företag som enligt EU-rätten måste omfattas av revision höjdes med 25 %. Nio länder har dock höjt trösklarna mer än vad som är motiverat av inflationen.
I EU omfattar revisionsplikten företag som uppfyller fler än ett av gränsvärdena 50 anställda, fem miljoner euro i balansomslutning och tio miljoner euro i nettoomsättning. Ungefär hälften av länderna som ingått i undersökningen tillämpar gränsvärden som ligger i paritet med detta eller ännu högre. Inte något land har full revisionsplikt som omfattar alla bolag oavsett storlek. De väsentligt lägre trösklar för krav på revision som tillämpas i Sverige, Finland, Malta och Cypern sticker dock ut i en jämförelse med övriga Europa.
Enligt svensk lagstiftning ska bolag som uppfyller fler än ett av gränsvärdena tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning ha en revisor. Dessa gränsvärden har varit oförändrade sedan 2010 när revisionsplikten avskaffades. Tar man hänsyn till inflationen, som kumulerat uppgår till cirka 38 % under perioden från 2010 fram till idag, har Sverige därmed i motsats till de flesta länder i Europa i praktiken skärpt kraven.
Frågan om gränsvärden för revision hänger samman med företagens regelbörda och konkurrensvillkor. Revision är en värdefull tjänst som kan göra stor nytta även i de mindre företagen. De trösklar som tillämpas i Sverige innebär dock att svenska företag får högre påtvingade kostnader än företag i konkurrentländerna. Den enskilda företagaren bör därför, i likhet med företagare i stort sett hela övriga EU, i högre utsträckning själv tillåtas att avgöra i vilken utsträckning det finns skäl att anlita en revisor. En inflationsjustering av nuvarande trösklar är åtminstone ett första steg.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
