Nytt betänkande ökar likformigheten i uttaget av fastighetsskatt, eller?
I SOU 2024:20, Maskinellt värde för vissa industribyggnader – ett undantag från fastighetsskatt, föreslås ett undantag från fastighetsskatt för viss maskinell utrustning som utgör byggnadstillbehör. Förslaget ökar likformigheten i skattesystemet då fastighetsskatt inte tas ut på industritillbehör. Samtidigt innebär förslaget att en ny olikformighet införs då maskinell utrustning som varken utgör byggnadstillbehör eller industritillbehör alltjämt blir föremål för fastighetsskatt.
När maskiner och annan utrustning finns i en normalt utformad byggnad (exempelvis en fabriksbyggnad), är maskinerna många gånger att anses som industritillbehör. Vid fastighetstaxeringen kommer byggnaden att värderas enligt avkastningsmetoden och industritillbehören kommer inte att åsättas något taxeringsvärde. I en sådan situation är alltså maskinerna undantagna från fastighetsskatt.
Om maskinen däremot finns i en industribyggnad som tekniskt och funktionellt anpassats till maskinen och som mer utgör ett värdelöst skal runt maskinen, utgör maskinen byggnadstillbehör och inte industritillbehör. En sådan byggnad benämns ofta skräddarsydd byggnad. Vid fastighetstaxeringen värderas en sådan byggnad enligt produktionskostnadsmetoden. Ett beräknat värde på maskinen ingår då i underlaget för taxeringsvärdet och blir, till skillnad från industritillbehören, föremål för fastighetsskatt.
För att öka likformigheten och rättvisan i skatteuttaget föreslås i betänkandet att även maskinell utrustning i form av byggnadstillbehör i en industribyggnad ska undantas fastighetsskatt. Detta göras genom att ett schablonbelopp som motsvarar 50 % av taxeringsvärdet för en sådan enhet räknas av från taxeringsvärdet vid beräkning av fastighetsskatt.
Förslaget i denna del är välkommet även om det går att diskutera nivån på schablonbeloppet samt huruvida det överhuvudtaget är lämpligt att utgå från ett schablonbelopp om verkliga värden skulle ge ett bättre underlag. Läs mer om detta i det särskilda yttrandet.
Den tredje kategorin maskinell utrustning, d.v.s. sådan som varken är industritillbehör eller byggnadstillbehör, omfattas tyvärr inte av den föreslagna skattelättnaden. Till denna tredje kategori hör exempelvis utomhus fristående produktionsutrustning såsom cisterner, kabelkranar och rördragningar. Ett snävt utformat kommittédirektiv synes ligga bakom denna begränsning i förslaget. Detta är olyckligt särskilt med hänsyn till de två huvudskälen att införa ett skatteundantag:
- Incitament för investeringar i ny teknik, inte minst mer miljönyttig sådan kopplat till industrins elektrifiering och koldioxidinfångning för att möta de klimatpolitiska målen, samt
- olikformighet och orättvisa i industrins fastighetsbeskattning.
Det är därför bra att det i betänkandet lyfts fram att det finns skäl att utreda och överväga om all maskinell produktionsutrustning som ingår i en industribyggnad bör undantas från fastighetsskatt. Ansvaret för denna komplettering ligger nu hos finansdepartementet. Med hänsyn till att det framkommit att annan maskinell utrustning än sådan som finns i skräddarsydda byggnader är betydande ur industrins perspektiv, blir behovet av denna komplettering än viktigare.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
