
Förslag om ändrade sekretessregler i Skatteverkets verksamhet berör känsliga integritetsfrågor
I en promemoria från Skatteverket http://www.regeringen.se/remisser/2017/12/remiss-av-skatteverkets-promemoria-nagra-fragor-om-arbete-mot-skattebrott föreslås dels att den s.k. brottskatalogen avseende vilka brott Skatteverket ska utreda utvidgas, dels att sekretessbestämmelserna om när information får överföras från den brottsbekämpande verksamheten till annan verksamhet och omvänt vid Skatteverket fundamentalt ska ändras. I dag gäller i princip absolut sekretess för överföring av uppgifter. Nu föreslås i stället att en intresseavvägning ska göras mellan intresset av att få utbyta information mellan olika delar av Skatteverket och det intresse som skyddas av sekretess. Avsikten är enligt förslaget att det ska finnas en presumtion för att uppgiften ska få överföras.
Inga företrädare för näringslivet har funnits med på remisslistan, trots att förslaget berör vad som kan sägas vara en kärna i de skattskyldigas integritet. Detta är uppseendeväckande. Svenskt Näringsliv har därför på eget initiativ avgivit ett remissvar.
Vi avstyrker förslaget och anser att promemorian är så undermålig att den inte kan läggas till grund för lagstiftning. Det är inte acceptabelt att införa en möjlighet att överföra information från den brottsbekämpande verksamheten till annan verksamhet utifrån en intresseprövning enligt den modell som föreslås av Skatteverket. Förslaget kan uppfattas som att sekretessen de facto avskaffas. Vi ifrågasätter också om den föreslagna bestämmelsen är förenlig med oskuldspresumtionen i artikel 6.2 i Europakonventionen. Det kan också konstateras att promemorian inte berör förslagen i förhållande till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...