
Har även kattrumpan flera liv?
Fram till oktober 2016 var det full möjligt att överföra sin privat ägda näringsfastighet till ett aktiebolag utan omedelbara skattekonsekvenser (förutom stämpelskatt). Transaktionen har kommit att kallas för Kattrumpa efter en fastighet på Södermalm i Stockholm. Anledningen till den fördröjda skattebelastningen är att transaktionen under årtionden har hanterats som gåva om ägandet i bolaget till viss del innehas av annan än gåvogivaren. Vid gåva inträder gåvomottagaren i gåvogivarens skattemässiga situation och beskattningskonsekvenserna senareläggs.
Den 27 oktober 2016 kom regeringen med en stoppskrivelse som gjorde att en kattrumpa inte längre var möjlig utan omedelbara skattekonsekvenser. Ändringen föreslås träda i kraft i augusti 2017 men ska gälla retroaktivt fr.o.m. den 28 oktober 2016.
Stark kritik har framförts mot förslaget som inte anses tillräckligt utrett och det retroaktiva inslaget som framstår omotiverat. Lagrådet har nu lämnat sina synpunkter på förslaget och instämmer i kritiken.
Det huvudsakliga syftet bakom förslaget framstår vara att motverka/förhindra möjligheten att ”skattefritt” avyttra en, genom en kattrumpa, paketerad fastighet. Skattefritt blir det dock inte fråga om utan mer korrekt ett undvikande av omedelbar beskattning så länge fastigheten stannar kvar i bolaget. Arbetet med att ta fram lagstiftning som motverkar att fastighetspaketering används som ett skatteplaneringsinstrument pågår i den s.k. fastighetspaketeringsutredningen, som ska presentera sitt betänkande i mars 2017. Eftersom den utredningen kan komma att påverka nu framlagt förslag bör frågorna utredas gemensamt eller vart fall bör fastighetspaketeringsutredningens förslag inväntas för att beaktas vid prövningen av kattrumpans fortlevnad.
Föreslagen åtgärd kommer påverka generationsskiften i hög utsträckning och i vissa fall helt omöjliggöra bolagisering av fastigheter i samband med generationsskiften. Såsom förslaget är skrivet kommer det på ett allvarligt sätt träffa andra situationer än sådana som anges som motiv för lagändringen. Den underliggande utredningen är vidare allt för bristfällig för att läggas till grund för en lagstiftningsändring. Sett till kattrumpas långa livslängd och vad som framkommer i utredningen är det inte befogat att lagstiftningen ges retroaktiv verkan – vilket kräver särskilda skäl – och är ett undantag från det grundläggande skyddet i regeringsformen om att skatt enbart får tas ut med stöd av lag.
Regeringen borde förstås ta till sig av kritiken – inte minst från Lagrådet – och behandla kattrumpans fortlevnad på nytt tillsammans med det förslag som fastighetspaketeringsutredningen lägger fram. Om det hörsammas återstår att se i det inferno av många hårt kritiserade skatteförslag som just nu finns på agendan.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...