Inkomstskatterapporter och ny koncerndefinition
Genom en ändring i EU:s redovisningsdirektiv ska företag och koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro offentliggöra en rapport med inkomstskatteuppgifter. Kravet gäller räkenskapsår som inleds den 22 juni 2024 eller senare. En utredning har nu lagt fram förslag på hur rapporteringskravet ska genomföras i Sverige. Utredningen föreslår att det införs en ny lag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter och att rapporteringsskyldigheten ska omfatta företag eller koncerner vars sammanlagda intäkter överstiger 8 miljarder kronor och bedriver verksamhet i minst ett annat land än Sverige. Inkomstskatterapporten ska innehålla uppgifter om bland annat intäkter, resultat och betald inkomstskatt uppdelat på de EU-länder i vilka verksamheten bedrivs. För länder utanför EU ska uppgifterna med vissa undantag redovisas aggregerat. Rapporten ska offentliggöras genom ingivande till Bolagsverket och tillgängliggöras på företagets webbplats senast ett år efter räkenskapsårets slut. Revisionsberättelsen för stora företag ska innehålla ett uttalande om företaget är skyldigt att offentliggöra en inkomstskatterapport och om företaget har uppfyllt den skyldigheten. Revisorns uttalande avser den inkomstskatterapport som företaget varit skyldig att offentliggöra under räkenskapsåret och som därmed avser uppgifter för föregående räkenskapsår. Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
I utredningens uppdrag har även ingått att se över vissa bestämmelser på redovisningsområdet. Utredningen föreslår bland annat att koncerndefinitionen i årsredovisningslagen anpassas till internationella redovisningsstandarder och redovisningsutvecklingen i EU. Avgörande för att ett koncernförhållande ska föreligga enligt den föreslagna definitionen är att ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag. Det innebär bland annat att det inte ska krävas att ett företag äger andelar i ett annat företag för att ett moder-dotterföretagsförhållande ska kunna föreligga. Utredningen föreslår vidare att nuvarande överensstämmelse mellan koncerndefinitionerna i redovisningsrätten och associationsrätten ska behållas. Förslaget innebär att den nya koncerndefinitionen i årsredovisningslagen även genomförs i aktiebolagslagen och associationsrätten i övrigt.
Betänkandet Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor är ett delbetänkande från Utredningen om skattetransparens och några redovisningsfrågor. Utredningen fick nyligen ett tilläggsdirektiv med uppdrag att föreslå hur kommande ändringar i redovisningsdirektivet med utökade krav på hållbarhetsrapportering ska genomföras i svensk rätt. Det så kallade Corporate Sustainability Reporting Directive är för närvarande föremål för förhandling i EU och förväntas antas senare i år. Utredningens slutbetänkande ska redovisas senast den 1 juni 2024.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
