Inkomstskatterapporter och ny koncerndefinition
Genom en ändring i EU:s redovisningsdirektiv ska företag och koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro offentliggöra en rapport med inkomstskatteuppgifter. Kravet gäller räkenskapsår som inleds den 22 juni 2024 eller senare. En utredning har nu lagt fram förslag på hur rapporteringskravet ska genomföras i Sverige. Utredningen föreslår att det införs en ny lag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter och att rapporteringsskyldigheten ska omfatta företag eller koncerner vars sammanlagda intäkter överstiger 8 miljarder kronor och bedriver verksamhet i minst ett annat land än Sverige. Inkomstskatterapporten ska innehålla uppgifter om bland annat intäkter, resultat och betald inkomstskatt uppdelat på de EU-länder i vilka verksamheten bedrivs. För länder utanför EU ska uppgifterna med vissa undantag redovisas aggregerat. Rapporten ska offentliggöras genom ingivande till Bolagsverket och tillgängliggöras på företagets webbplats senast ett år efter räkenskapsårets slut. Revisionsberättelsen för stora företag ska innehålla ett uttalande om företaget är skyldigt att offentliggöra en inkomstskatterapport och om företaget har uppfyllt den skyldigheten. Revisorns uttalande avser den inkomstskatterapport som företaget varit skyldig att offentliggöra under räkenskapsåret och som därmed avser uppgifter för föregående räkenskapsår. Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
I utredningens uppdrag har även ingått att se över vissa bestämmelser på redovisningsområdet. Utredningen föreslår bland annat att koncerndefinitionen i årsredovisningslagen anpassas till internationella redovisningsstandarder och redovisningsutvecklingen i EU. Avgörande för att ett koncernförhållande ska föreligga enligt den föreslagna definitionen är att ett företag har bestämmande inflytande över ett annat företag. Det innebär bland annat att det inte ska krävas att ett företag äger andelar i ett annat företag för att ett moder-dotterföretagsförhållande ska kunna föreligga. Utredningen föreslår vidare att nuvarande överensstämmelse mellan koncerndefinitionerna i redovisningsrätten och associationsrätten ska behållas. Förslaget innebär att den nya koncerndefinitionen i årsredovisningslagen även genomförs i aktiebolagslagen och associationsrätten i övrigt.
Betänkandet Inkomstskatterapporter och några redovisningsfrågor är ett delbetänkande från Utredningen om skattetransparens och några redovisningsfrågor. Utredningen fick nyligen ett tilläggsdirektiv med uppdrag att föreslå hur kommande ändringar i redovisningsdirektivet med utökade krav på hållbarhetsrapportering ska genomföras i svensk rätt. Det så kallade Corporate Sustainability Reporting Directive är för närvarande föremål för förhandling i EU och förväntas antas senare i år. Utredningens slutbetänkande ska redovisas senast den 1 juni 2024.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
